Köpte, via Home Entertainment, en bunt filmer.
En av dem var Marcus Nispels nyinspelning (eller vad man nu ska kalla den) av Friday The 13:th.

Jag såg den på bio och gillade den INTE! Uttryckte tydliga åsikter om detta på Moviebox
Men eftersom jag bland dvd-filmerna ”stoltserar” med övriga 10 delar i serien så tyckte jag att ytterligare en usel film mer eller mindre inte spelade någon större roll.

Har suttit här på förmiddagen och kollat på det sparsmakade extramaterialet, och känner att jag måste  – ja, faktiskt MÅSTE – fylla en blogg med citat från skådespelare, författare och producenter. Citat som inte bara fungerar som starkt bevismaterial för att bekräfta sjukligt övermod, utan även är regelvidriga, straffbara och upprepade brott mot god smak!

Mark Swift (writer)

(about the character Jason)
He’s territorial. It’s not like he’s going around just killing people randomly.
(what the hell, Mark, did you even read the script you wrote?!)

Damian Shannon (writer)

Let’s face it. These movies were exploitation films when they first started. It’s about sex, drugs, violence and, you know, boozing. I mean, that’s what it is. That’s how it started. That’s the audience it’s for. We totally embrace that in this film, and I think we amp it up like you’ve never seen it before.
(Damian Shannon, from the “more is more” school of writing)

Our idea was to make it kind of like Batman Begins…
(Damian Shannon commits suicide on camera, comparing his trite piece of crap to Christopher Nolans über hit!)

This is the first time you have a huge producer, and a visual wizard that Marcus Nispel is come in and take this franchise and they’re gonna elevate it to a place that it’s never been before.
(yes, it’s been elevated to the most expensive dogturd in the history of the series!)

Brad Fuller (producer)

These are kids having sex, doing drugs and basically having fun. So what you have is a wonderfully vivacious group of kids…
(ladies and gentlemen, producer Brad Fuller marketing the use of drugs as “fun” and “vivacious”)

Sean Cunningham created just a great villain, and people love to watch him kill!
(Sean S. Cunningham only produced and directed the first part in the series, in which Jason wasn’t the killer – and even his final appearance, in a dream sequence, wasn’t his idea. Cunningham also produced part 9 and 10 and the spin-off Freddy Vs. Jason, but has had nothing to do with the rest of the series, or Jasons subsequent killing spree - until this new one, where he is listed as ‘producer’).

Andrew Form (producer)

Friday the 13th is a fun horror film. And not all horror movies are fun. You know, a lot of them are torture, and you’re not looking at the screen ’cause you don’t want to look at someone get their fingernails ripped off or have them put on a meat hook with an insert of a hook going in the back.
(both these things, that people – according to producer Andrew Form – won’t look at, can be found in 2003’s The Texas Chainsaw Massacre, executive produced by…..guess who!)

A lot of people don’t even realize that Jason doesn’t even show up until the last shot of the first movie.
(stating what has been obvious for EVERYONE since Wes Craven’s Scream, 1996)

Derek Mears (actor, ‘Jason’)

(telling blatant lies)
The script is so good!

Everyone says that Jason’s this crazy, evil character. I’m not… In… In my mind, I’m not playing it as an evil character. I mean, he’s been wronged. And society has shunned him and constantly done him wrong throughout his life, and he just want’s to be left alone, and he’s fighting back.
(so, as Jason roasts a person in a sleeping bag over a camp fire, as he shoots an arrow through the head of a guy driving a boat on a lake, as he cuts someones head off to steal from him, as he kills a girl hiding in the water, as he puts his machete through the head of a guy with a busted leg stuck in a bear trap – all this time he just wants to be left alone…riiiight) 

Jonathan Sadowski (actor, ‘Wade’)

(talking about seeing the first Friday The 13th film)
I was young, man. Me and my cousin were up late one night, and we were watching it on television. And I will never forget! The one scene I remember is just like this long shot down the road at Camp Crystal Lake, and you just see this guy walk across the street with a…a machete and he has a bag over his head. Like, talk about giving the chills, man.
(yeah, Jonathan, I’ve got the chills. Because this might possibly have been in part two – but it’s NOT in part one)

Willa Ford (actor, ‘Chelsea’)

This version of Jason is real! And when you’re out camping with your friends, you’re not thinking about ghost stories, you’re thinking about: ‘is there some crazy lunatic dude who lost his mama living in that tree over there?’
(yeah, Willa, that’s all I ever think about when I go camping! …and yes, she’s SO blonde!)

Friday the 13th’s gonna be big. Especially when you see who’s behind this film, you know it’s being done right!
(…because ‘From the producers of (2003’s) The Texas Chainsaw Massacre’ = GOLD, right?)

This Friday The 13th is going to re-establish what we felt the first time we ever saw the original Friday The 13th.
(says Willa Ford, born one year after the first Friday The 13th was released)

Julianna Gull (actor, ‘Bree’)

We’re partying, we’re drinking, we’re having fun, but it’s a new group of people. It’s new and fresh and totally different than the others.
(same teens going by different names doesn’t make it ”new” or ”fresh” or “different”)

(about Nispel, the director)
I love how he, in the middle of a scene, if he want’s something else – he’ll tell you.
(as a director, that’s kind of his job…)

Travis Van Winkle (actor, ‘Trent’)

This is the best Jason yet. Guaranteed. Guaranteed by far!
(Travis’ guaratees are for shit!)

Why do you think there’s been 17 installments? *laughs* I’m kidding! There’s only been 12.
(no, Travis, it’s been 11 plus one spinoff and one tv-series)

Julblogg2009_klappar

Blott 54 dagar till julafton, och jag är senare än vanligt med julklappar och allt sånt.
Brukar normalt sett vara i full gång med klappköp vid det här laget. Eller åtminstone ha någorlunda hum om vad jag ska köpa till allt och alla. Men inte i år. Eller, jo – mamsingen är såklart klar redan, eftersom hon om blott 5 timmar lyfter från Arlanda och sedan befinner sig på varmare breddgrader de närmaste sex månaderna. Hennes julklapp är (förhoppningsvis!) nedpackad i hennes resväska.

Men alla andra…

Inger, sys & Fredrik, svärföräldrarna…och några till.
Åsså födelsedagspresent till sys och Lain.

 -What to do, what to do…?

Nåja, det brukar ge sig förr eller senare – och NÅN jävla jul ska man väl trängas med folket i affärerna den 23:e!
Fast jag gör det aldrig frivilligt!

(Vem vet, nån jul kanske jag gör en Chandler&Joey och köper alla julklappar på närmaste bensinstation!)

Joey: (räcker över en läskburk) ‘For Ross, Mr. Sweet Tooth!’
Ross: ‘You got me a…’ (tittar på burken) ‘…Cola Drink?’
Chandler: (håller fram ännu en burk) ‘And a Lemon Lime!!!’
Ross: ‘I feel like I should get you another sweater!’
Joey: ‘And Monica…’ (håller fram en liten ask) ‘…They’re ribbed!’
Chandler & Joey: ‘FOR YOUR PLEASURE!’

Jag gillar zombiefilmer.

 -Nej, det var en underdrift….

Jag ÄLSKAR zombiefilmer, och tänker inte sticka under stol med detta faktum!

 George Romeros klassiker, den svart-vita Night Of The Living Dead (1968) är intressant som en sorts politisk kommentar (ja, faktiskt), men medan hans egen uppföljare, Dawn Of The Dead (1978), har kallats för slående kritik mot konsumtionssamhället – så ser jag den mer som ett effektfyllt spektakel
 -Lite som en 100 olika sätt* att döda en zombie-guide. :)

 *) Min favorit är han som går lite för nära helikopterns rotorblad, och i tunna skivor får sitt huvud decimerat!

 Romeros tredje film i serien, Day Of The Dead (1985), lutar sig ännu mer mot effekterna, men inte utan att helt överge tankarna bakom och kring zombieepedemin. De moraliska frågeställningarna, kring huruvida zombiesmittade personer - som faktiskt kan tänka, känna och minnas – kallblodigt bara skall avrättas, är faktiskt riktigt intressanta.
 Men det är trots allt effekterna i Day Of The Dead som regerar!
Viss svart humor, kombinerat med vidriga sekvenser av människor som äter människor – kulminerande i scenen då filmens elaking omringas av zombies i en korridor. Hans ilskna vrål; “CHOKE ON ‘EM! CHOKE ON ‘EM!” blandas med det slafsiga ljudet av hans egen kropp som bokstavligt talat slits i två stycken, medan zombierna kalasar på hans inälvor.
 Ja, visst låter det vidrigt!
 -Alldeles horribelt vidrigt!!!
Men ACK så snyggt gjort det är (=Stor fet stjärna till mästereffektmakaren Tom Savini)!

 Romero gjorde även, sent omsider, en fjärde film; Land Of The Dead (2005). Men effekterna matchade inte på långa vägar de äldre filmerna – och det är mycket därför som jag kanske inte riktigt imponerades av den…

 Brittiska 28 Days Later (2002) delade zombiefansen i två läger. De traditionella (“Zombies kan väl för fan inte springa!”) och de mer okonventionella (“Skit samma, det blir ju mycket läskigare såhär!”). Jag tillhör helt klart de okonventionella! Ratar inte gamla, hasande zombies – men tycker helt klart att det är läskigare om de faktiskt blindpanikrusar emot en då de får syn på en.
 28 Days Later roade sig även kungligt vad gäller redigering, och jag tyckte vid första anblicken att den var för skakig och hetsigt ihopklippt – men jag har sett den ett par gånger till, och ändrat åsikt.
 Uppföljaren, 28 Weeks Later (2007), var helt okej – men förlitade sig lite för mycket på blodspillan. Blodspillan och ett nästan FÖR mörkt slut. Men dess zombies var fortfarande läskiga!

 De springande zombierna orsakade även viss kritik då Zack Snyder 2004 gjorde en nyinspelning av Romeros Dawn Of The Dead. Jag är ett stort fan av den, och gillar den avslappnande attityden med vilken den tycks vara gjord. Vet inte om jag ska våga mig på att kalla den bättre än Romeros original, men efttersom det är två ganska olika filmer så tänker jag hävda att de minsann är MINST lika bra!

 Zombies, överhuvudtaget, tycks gå hem hos mig!
Till och med uppföljaren till den ganska pissiga C.H.U.D. (1984), komediskräckisen C.H.U.D. II – Bud The Chud (1989), kändes marginellt intressant, just för att “Bud” är en zombie.

 Jag frestas att köpa boken Pride & Prejudice & Zombies (av förklarliga skäl) och blir sådär barnsligt fascinerad av så kallade “zombiewalks” som anordnats lite varstans i världen (även i Umeå, men jag var inte riktigt medveten om vad det var då – och deltog därför inte).

 Alla ovan nämnda filmer (med undantag för C.H.U.D. II) utspelar sig i en blek verklighet, där mordlystna zombies utgör det största hotet, upptar överlevande människors alla tankar och tar den största platsen i den totala handlingen.
 -Men…tänk om det inte var så?
Vardagliga problem måste ju uppstå även i en värld full av zombies…
Så tänkte antagligen Edgar Wright och Simon Pegg då de pillrade ihop den hysteriskt roliga Romero-hyllningen (INTE parodin) Shaun Of The Dead (2004), i vilken Shauns flickvän gör slut med honom, hans arbetskollegor driver honom till vansinne, hans mammas nya pojkvän är allt annat än önskvärd och hans sluskiga kompis gärna skräpar ner men lyfter inte ett finger för att hjälpa till med städningen.
 Shaun vill vinna tillbaka sin flickväns hjärta, rensa upp i sitt liv och, mycket viktigt, inte glömma att skicka blommor till sin mamma på Mors Dag! Men dessvärre har det stora flertalet av befolkningen – med sanslöst dålig tajming – förvandlats till blodtörstiga zombies!
Hysteriskt roliga moment utspelas då de många udda zombiesituationerna ibland behandlas med en nästan barnslig naivitet.

George Romero var tydligen ett stort fan av Wright och Peggs film, och de två kan därför ses - som zombies – i en scen i Land Of The Dead.

 Om brittiska Shaun Of The Dead är själva inledningen av zombieepedemin, där vanliga soffliggare överlever nästan bara på ren envishet och/eller naiv dumhet, så är amerikanska Zombieland (2009) uppföljaren!

Zombieland1

(Nej, skriv inte och gnäll på mig, jag påstår inte att Zombieland defacto ÄR en uppföljare på Shaun – bara att den rent handlingsmässigt och stilmässigt känns som den mest LOGISKA uppföljaren).

Zombieland2

 Världen är kaputt! Zombies har tagit över och det mesta ligger öde.
 -Raserat och öde.
Det finns överlevande, men de är få och blir snabbt färre.
Bland dem finns superfegisen och paragrafryttaren Columbus (som antagligen överlevt enbart för att han är rädd för precis allt, och därför skapat sig ett set regler för hur man bäst överlever i det han kallar “Zombieland”!) och den instabila våldsverkaren Tallahassee (som överlevt för att han är en Bad Motherfucker som gjort zombiedödandet till en konstform).
 De två slår motvilligt följe, och försöker överleva så länge som möjligt… Typ.
Springande, skrikande zombies mördas på löpande band – men det blir egentligen aldrig äckligt, utan humorn står i fokus och det är meningen att man ska skratta mestadels av tiden. Ibland är dock skratten kanske av en mer nervös karaktär, men för det mesta är det bara kul.

Zombieland3

 En sak till; fegisen Columbus är inte bara supernojjig, har IBS (Irritable Bowel Syndrome) samt lever efter femtioelva regler för hur han ska framhärda sin zombiefria tillvaro - han lider även av massiv clown-fobi! Vilket gör att filmen såklart ser det som sitt mål att uppvisa den mest otrevliga zombien av dem alla: CLOWNZOMBIEN!!!

Zombieland4
5 av 5, för såväl film som clown!

Ok, såhär ligger det till:

Igår, söndag, var jag och Inger på Norrlandsoperan (premiär för mig) för att kolla in Norrbottens Ungdomssymfoniker – där min svägerskas yngsta son spelar fiol (eller säger man kanske violin? – det LÅTER ju i alla fall tjusigare…nåja!).

Jag hade plockat med kameran, hade tänkt fota/filma under konserten.
Jag gjorde så, och har lagt upp klipp för allmän beskådan på nätet…

Fyra saker dock, INNAN ni kollar in klipppen här nedan:

1) Kameran har en PÅ TOK för känslig mikrofon, och ljudet – som i Norrlandsoperans Konsertsal var klart och rent – blev tyvärr lite skallrigt.

2) Jag envisades då och då med att använda zoomfunktionen på digitalkameran (för det är inte en digital videokamera), vilket tragiskt nog ledde till att ett ovälkommet och svårignorerat “ZZZWIIII”-ljud lagts till på de ställen där mitt zoomfinger varit med och bestämt.

3) Den blondhårige violinisten (ja, det låter definitivt tjusigare än “fiolspelaren”) - som skickligt gömt sig bakom såväl dirigent som en annan violinist, och som jag gör mer eller mindre lyckade försök att fånga på bild - är såklart svägerskans son.

4) Jag är inte helt 100 på att de angivna styckena/kompositörerna i de två första klippen stämmer (jag har gått helt efter informationen utlagd på Norrlandsoperans hemsida), men skulle jag nu ha helt j-a fel så är det väl skit samma.

Bara lyssna och njut!

Nedanstående klipp är världspremiären (eller Urpremiären som konferencieren sade) av ett stycke kallat Poéme, komponerat av Emil Råberg. Det kändes, för mina filmmusikvana öron, väldigt inspirerat av John Williams och Howard Shore, och det var ett oerhört vackert stycke musik.
Kompositören kom själv upp på scenen efter framförandet för att ta emot publikens jubel, och han kunde verkligen inte sluta le! :)

REF. NR. 305 47 48 - 9A

tv4_logga Idol_logga

PUBLIK SÖKES!

 TV4 söker publik till främre raderna (längs “catwalken”) under fredagsfinalerna av Idol 2009!
Vi vänder oss främst till emotionellt störda flickor i tidiga tonåren, med ett starkt behov av bekräftelse och gärna utan personliga skrupler eller betänkligheter kring vad de är beredda att göra för att synas lite extra i tv.

 Givetvis måste de vi söker se bra ut (= inga fulisar), men inte på ett ouppnåeligt sätt – utan snarare på ett lite misslyckat, truligt jag-skär-mig-i-armen-för-att-få-uppmärksamhet sätt.
Vet du med dig att du under uppväxten yttrat frasen “om jag inte får som jag vill ska jag hålla andan tills jag blir blå” så är du den vi söker!

 Vi vill gärna poängtera att vi är ute efter flickor som ger sken av fanatism, men som inte på fullt allvar skulle få för sig att koka en kanin bara för att saker och ting inte går exakt som de tänkt sig.
Däremot ser vi helst att det på den sökandes kroppsspråk tydligt ska gå att uttolka att hon inget hellre vill än att suga av en 19-årig pizzabagare från Flen – bara för att han står på scenen och sjunger covers i reklamfinansierad tv.

(TV4 garanterar ej möjlighet till oralsex med de tävlande i Idol 2009)

 Av juridiska skäl bör sökande till dessa platser vara 15 år eller äldre (18+ bör dock icke göra sig besvär), men vi ser gärna att ni ser ut som- och beter er som 13.

Anställningsform: Tillfällig/tidsbegränsad.
Anställning är limiterad till en enda fredagsfinal per sökande, så är ni en av de lyckligt utvalda se till att synas! (= skrik, gråt, uppträd som ett mentalstört nervvrak).

Lön: Provisionsbaserad/annan form.
Löneutbetalning sker i form av prestationsbaserad tv-tid, med eventuell bonusutbetalning i form av verbal uppmärksamhet från programledaren för Idol 2009, tv-personligheten Peter Jihde.

Skicka ansökan, med personligt brev, till epostadressen på www.tv4.se/idol
(Ansökningar via SMS godkännes ej!)

OBS! Alla ansökningar som inte innehåller minst ett helkroppsfoto kastas direkt i papperskorgen!

Hade ju tänkt försöka hitta nån Halloweenfest att vara på – uppsminkad till något otäckt (väljer chockvalue över temakorrekt alla gånger). Men vet just nu inte hur jag ska göra.
Eller snarare VAD jag ska göra…

 -Är ledig den helgen, men har ingenstans att ta vägen.

 -Har köpt grejer till min horribla makeup, men har inget att sminka upp mig inför.

 -Är helt enkelt “ready to go”, men har ännu så länge inget mål.

Nåja, hittar jag ingenstans alls att ta vägen nästa lördag (31/10) så kommer jag hursomhelst att spendera dagen med att göra en instruktionsvideo hur man effektsminkar sig så att det ser ut som att man har hamrat in några spikar i kroppen.
Jag vill ju liksom ANVÄNDA grejerna jag köpt.
 Även om det innebär att jag sminkar upp mih här hemma – och så fort jag är klar tar jag bort alltihop. :)

 

Michael Myers

Mannen, myten, seriemördaren…

Schysst arbetsdag igår.
Stefan skulle vara och se Pablo Franciscos show Who You Foolin’ på Idun, Folkets Hus. Det horribla biljettpriset, över 500 kronor, undgick mig såklart – eftersom jag jobbade. Istället satt jag där och roades kungligt helt gratis! Nej, inte ens det, jag roades kungligt samtidigt som jag tjänade över 150 kronor i timmen! :)

Hade med mig digitalkameran, fylld med nyköpta batterier och ett tomt minneskort, och passade såklart på att filma delar av Pablos Show.
Men kameran kom även väl till pass då han stod i foajén efteråt och signerade tshirts, dvd’s och andra saker.

Pablo and me!

Tryckte ihop några av de roligaste delarna från Who You Foolin’ i ett enda klipp och lade ut det på You Tube…och lägger nu ut det här…så: Enjoy!

ETT:
Dyra sadelöverdrag i fårskinn? -Aldrig!
Billiga lågkvalitetsöverdrag från Jysk eller Rusta? -Helst inte!

Sadelmössor
Tjocka, varma och mjuka ullmössor från Myrorna för 20kr/st? -Taget!
-Att det ser extra roligt ut med en “sadelmössa” är en ren bonus.

¤

TVÅ:
Hur vet man att tomaterna är garanterat ekologiskt odlad?

Hemtomat
För att man odlat dem själv i hinkar på den egna balkongen!
(samt i vardagsrummet, bredvid elementet, när det blev för kallt ute)
Och nej, de tre plantorna födde inte fram enbart ovanstående tomat,
utan det har blivit närmare 20 stycken, i varierande storlekar!

¤

TRE:
Visste ni att ICA säljer socialt handikappade potatisar?

Potatis med socialfobi

-Inte undra på att de är så förbaskat billiga!

En rejäl nostalgitripp startades då jag började läsa Filip & Fredriks bok Två Nötcreme Och En Moviebox – Hisnande generaliseringar om vår uppväxt i DDR-Sverige. Denna nostalgitripp innebar ett jävla massa skrivande – som ledde till en helt ny sida (med fyra följdsidor) här i bloggen.

Ni hittar sidan längst upp, den heter – föga förvånande – NÖTCREME.

Eller så kan ni klicka på bilden här under:

NÖTCREME_omslag_liten

Hej alla – ville bara meddela att det här inlägget skrives på min nya laptop…
…via vårat purfärska mobila internet!

Så det så!

:)

Next Page »