Kändisar, hajar, canjoner och rent vansinne!

Hallå igen allihop!
Nu har min hjärna (och mina fötter) lyckats återhämta sig efter en av de mest intensiva veckor jag någonsin varit med om. Den första natten efter vi kommit hem sov jag närmare 11 timmar, natten efter det blidde det 10 timmars sömn…
Men nu verkar allt vara tillbaka till "normal-läge", vad nu det innebär.

Jenny: Ja, ibland förundras man över hur effektivt vissa saker klaras av. När vi skulle åka till London i mars 2003 så försvann Ingers väska på väg härifrån till Stockholm – på en flygplats stor som ett mindre vardagsrum – där det för tillfället stod TVÅ plan som höll på att lastas. Vårat SASplan – till Stockholm, och något annat bolags plan – till Las Palmas.
Väskfan hamnade på Las Palmas!
Nej, jag skämtar inte. Av två möjliga plan att sätta den på så hamnade den på fel plan, till fel destination, med fel jävla flygbolag.
Inkompetensen var vid det tillfället med andra ord total!
Men nu hittade väskan alltså från Las Vegas till Newark (inte konstigt, den var incheckad dit för vidare färd med SAS mot Stockholm). Men den lyckades alltså även hitta det plan vi i vild panik och i sista minuten blev ombokade till – Lufthansa – och väl framme i Frankfurt hittade den även rätt Lufthansaplan därifrån till Stockholm.
Med säkerligen flera hundra flygplan att välja mellan hamnade den alltså rätt tre gånger av tre möjliga… Jag kommer nog aldrig sluta förundras över det.

Ska hur som helst inte uppehålla er så mycket längre, utan bara komma till sak.
Allt som allt knäppte vi 368 digitala fotografier i USA (och jag vill återigen tacka Danne för att vi fick låna hans eminenta digitalkamera – det har varit kanonbra att ha den med överallt!), 109 av de 368 fotografierna hamnade så sent som igårkväll i en 40-sidors fotobok, gjord på gördinegenbok.se och den blir förhoppningsvis riktigt bra!

Men jag vill ju ändå ge några smakprov på de bilder vi tog.
Det är inte några mästerverk precis – långt ifrån!
Två av de här bilderna är t.o.m suddiga, men det är ju inte alltid bildens kvalité som avgör ifall man tycker den är kul eller inte – utan motivet.
Nåväl, nog med försvarstal!

Bild ETT – vi hade turen(?) att springa rätt in i The Daytime Emmy Awards när vi var i Los Angeles. Emmy Awards är ju den amerikanska TV-världens motsvarighet till Oscarsutdelningen – något som skulle kunna ha blivit RIKTIGT intressant. Men här låg fokuseringen på "Daytime". Såpor (Days Of Our Lives, The Bold And The Beautiful mfl) och talkshows (Oprah, Tyra Banks Show, Martha mfl)… Sådant jag normalt sett inte tittar på, vilket givetvis innebar att jag knappt kände igen en enda människa som var där.
Jag minns däremot att jag tänkte att ska jag se någon kändis här som jag kanske känner igen så ska det väl vara hon som spelade Stephanie Forrester i Glamour/The Bold And The Beautiful (enligt IMDb heter skådespelerskan Susan Flannery). Mamsingen tittade på den när jag bodde hemma, så jag har sett ett antal avsnitt – by default, typ.
Vi stod nog inte där längre än fem minuter, men tamejfan – hon dök upp!
Fram med kameran, som tragiskt nog fokuserade på en säkerhetsvakt i bakgrunden – kanske är det nån ny sorts säkerhetsvaktfunktion – men man ser fortfarande tydligt vem det är!

Bild TVÅ – vi besökte Universal Studios redan första dagen vi var i Los Angeles. Den första grejen vi gjorde när vi kom dit var att ta en så kallad Studio Tour. Tillsammans med en fyndig och intressant guide åkte man runt bland kulisser å sånt. Här och där hände det små "olyckor", en av olyckorna var att Hajen (från filmen med samma namn) kastade sig upp ur vattnet bredvid vagnarna man åkte i. Jag har åkt denna tur en gång tidigare (när jag var i Los Angeles för ca 4 år sedan), och satt därför beredd med kameran… Här skulle tas en ordentlig bild av det plastiga monstret!
Men tror ni inte att jag hoppade till i alla fall när hajen brakade upp ur vattnet. Det lät, och stänkte, mer än jag kom ihåg – men jag tryckte i alla fall av en bild…

Efter några dagar i LA åkte vi till Las Vegas, där vi bodde på The Stratosphere Hotel & Casino. Hotellets mest karaktäristiska grej är det 350 meter höga utkikstornet det är byggt kring, The Stratosphere Tower. USA's högsta utkikstorn.
Vi åkte upp dit för att…ja, för att kolla in utsikten förstås. Eftersom detta är USA, och framförallt för att detta är Las Vegas, så har man såklart byggt en bunt åkattraktioner på toppen av detta monstruösa torn. Bland attraktionerna (av vilka jag åkte noll och ingen) finns en som heter "Scream". Bara åsynen av den, då den hänger rätt ut i luften, 109 våningar upp i luften, fick mig att känna susningar i magen.
Den känns som en enda stor utmaning till ödet – och jag undvek den!
Men en bild av den knäppte jag i alla fall.

Sist men inte minst så var vi såklart vid Grand Canyon.
Det finns inte den kamera i världen som kan fånga den känslan man hade när man stod där och tittade ut över allt det enorma som utgjorde The Grand Canyon.
Vi gjorde många försök att ta bilder av alltihop, och jag kan helt ärligt säga att de flesta bilderna blev oerhört bra. Det är vackra färger, fantastiska miljöer och otroliga vyer – allt fångade på ett fotografi… men när man stod där, live så att säga, så fick man nästan svindel av storleken. Inger sade att hon fick ont i magen och själv fick jag knappt fram ett endaste ord. Kameran såg så obetydlig ut när den hängde där från axeln…
Men vi tog ju i alla fall som sagt en hel bunt bilder, och jag måste ju få visa åtminstone en av dem – även om den inte på långa vägar gör rättvisa åt sitt motiv.

Sist men inte minst, dagens eventuella tv-tips (jag är inte 100% säker ännu):
Idag har Ztv ersatts av TV6, och klockan 17.00-18.00 visar de "Våra Värsta År", och eftersom det är kanalens första sändningsdag så hoppas jag att det innebär att de kommer visa serien från början… Om så är fallet så är detta mitt tv-tips!

"Yeah doggone it, if we men could only be comfortable with our age like you darn gals! You know, in the morning you go in to the bathroom, a little blush, a little mascara and voíla – you've got an old woman scared of rain! Then you try to jerk your breasts into a bra, ease some exercisepants over that front and back belly and go down to the market and flirt with the bag boy. I guess what I'm trying to say is that it's just pretty pathetic when we guys try to cling to our youth."
-Al Bundy-