Klockan är 18.30 och jag börjar jobba om en halvtimme, vilket innebär att det här blir en riktigt kort blogg.

Idag gick jag ut för att springa, helt på egen hand, utan att bli frammanad av 2000 andra löparklädda människor längs en snitslad bana. Jag satte MP3-lurarna i öronen och tänkte att jag siktar på att springa runt Nydalasjön – sedan får vi se hur långt jag kommer innan jag kroknar.

Jag kan stolt meddela att jag faktiskt tog mig runt hela sjön, springades, utan att stanna en endaste gång. Det tog mig ungefär 50 minuter att springa den åtta kilometer långa sträckan.
Var helt jävla slut efteråt, men det kändes – trots smärtan i lungor, ben och praktiskt taget hela övriga kroppen - ganska skönt.
Som Lain brukar säga: “smärta är vackert”.

Och apropå löpning; jag fick mersmak efter mitt deltagande i Blodomloppet förra veckan och har nu anmält mig till Team Sportia-loppet i Kiruna, som går under Kirunafestivalen (som vi planerat att besöka).
För ynka 150 kronor får man nöjet att svettas som en gris medan man springer 5,5 kilometer i Kirunas extremt kuperade terräng (hela stan är ju för fagerlöv byggd på en bergssida).
Raggade springsällskap hos svärbror och svärsysters pojkvän, men det verkar som att jag får springa ensam (ja, rent tekniskt lär jag ju knappast vara ensam om att springa, men ni fattar).

Hoppsan, nu är klockan 18.40 och jag börjar om TJUGO minuter!
Dags att klä på sig och CYKLASOMFAN!!!