Biofakta…

 Av en ren tillfällighet bläddrade jag under gårdagen i de fotomappar som innehåller de biobiljetter jag samlat på mig under de senaste 22 åren (jag började under hösten 1988 spara biljetterna från alla de filmer jag såg på bio – och har inte kunnat sluta!).

 En del intressanta, roliga, värdelöst tråkiga och såna där typiska “är du helt sjuk i huvudet”-fakta framkommer då man börjar skärskåda samlingen.
 –
Men ni får klicka på länken under bilden för att läsa mer, det blev extremt mycket text!

.

 1998 var året då jag såg flest filmer. Hela 48 stycken hann jag med under året, i genomsnitt ca fyra i månaden med andra ord. Detta var dock under den tid då jag frekventerade Stockholms Filmfestival, så sjutton av de 48 var Festivalfilmer.

 Det var även detta år, under ovan nämnda festival, som jag lyckades se flest biofilmer på en dag. Lördagen den 14:e november såg jag klassikern Brazil på biograf Fågel Blå ute vid Karlaplan, den började klockan 12.00 på dagen. När den var slut åkte jag till biograf Rival vid Mariatorget, där såg jag The Mighty som började 15.00. Jag tog mig sedan in till mitten av city, gjorde middagspaus, och klev efter det in på Skandia-biografen lagom till filmstart, The Butcher Boy, klockan 19.00. Gick sedan ut, och in igen för att se filmen Pi klockan 21.00. Åsså samma sak en gång till för att se Fear and loathing in Las Vegas klockan 23.00.
 -Fem filmer hann/orkade jag alltså med på en och samma dag.
Nämnas bör att jag var tillbaka inne i stan, vid biograf Rival, redan klockan 12.15 nästa dag, för att se den första av den dagens fyra filmer.

 Jag gillar inte bara att vistas i de största salongerna eller gå på de stora biokomplexen i Sverige, utan likt en fetischist gillar jag att “pröva på” udda och/eller utrikiska biografer.
Således har jag varit på bio i tio olika städer i fem olika länder;
 I Sverige – Stockholm, Göteborg, Umeå och Luleå.
 I övrigt – London, Paris, Bangkok, New York, Los Angeles och San Francisco.

 Har till och med varit på bio på vad jag gissar måste vara internationellt vatten, åtminstone om man räknar biovisningen (A Few Good Men) jag var på under hemresan av min egen skolklass ganska misslyckade studentskivekryssning till Finland.

 Den film jag sett flest gånger är bisarrt nog Die Hard With A Vengeance – som är långt ifrån den bästa i serien… Snarare tvärt om! Men trots detta såg jag den på smygpremiären den 29:e juni 1995, på premiären dagen efter och en gång till dagen efter det. Sedan lade jag band på mig i nio dagar innan jag gick och såg den en fjärde gång. Efter det väntade jag i hela nitton dagar (under den tiden passade jag på att se Batman Forever – TVÅ gånger) innan jag var iväg och såg den igen, för femte – och sista – gången!

 På delad andra plats (med fyra biobesök per film) ligger Terminator 2 – Judgement Day, som jag såg mellan 10:e augusti – 28:e november 1991 (den första visningen på smygpremiär på Odeon Theatre, Leicester Square i London), och Avatar, som jag såg mellan 18:e december 2009 och 21:a februari 2010 (den sista visningen i IMAX 3D på Krungsri Theatre i Bangkok).

 På delad tredje plats, alltså med tre biobesök per film, finns Disney’s Aladdin, Ace Ventura – Pet Detective, Get Shorty och Scream.

Antalet filmer jag sett två gånger på bio är nästan overkligt många:

  • Back To The Future part II
  • Tango & Cash
  • Nightbreed
  • Die Hard 2: Die Harder
  • Darkman
  • Arachnophobia
  • Predator 2
  • Robin Hood – Prince Of Thieves
  • The Hard Way
  • Hudson Hawk
  • Point Break
  • Joker
  • Lethal Weapon 3
  • Under Siege
  • Braindead
  • The Fugitive
  • Jurassic Park
  • Demolition Man
  • Speed
  • Wolf
  • The Lion King
  • Pulp Fiction
  • Batman Forever
  • Desperado
  • Jumanji
  • The Rock
  • The Long Kiss Goodnight
  • Daylight
  • Con Air
  • Men In Black
  • The Sixth Sense
  • Toy Story 2
  • Jurassic Park III
  • Lord Of The Rings: The Fellowship Of The Ring
  • Monsters Inc.
  • Eight Legged Freaks
  • Harry Potter And The Chamber Of Secrets
  • Lord Of The Rings: The Two Towers
  • King Kong (2005)
  • Die Hard 4.0
  • The Dark Knight
  • Transformers: Revenge Of The Fallen
  • Zombieland

 Och ja, jag såg verkligen Transformers: Revenge Of The Fallen två gånger – men jag lovar och svär att jag bara betalade för en av gångerna! Dessvärre var det den andra gången – i full vetskap med andra ord – då jag redan sett eländet en gång gratis…så jag gissar att jag torskar i alla fall.

 Som motpol till all denna biokärlek kan ju nämnas att det faktiskt finns en visning jag lämnat biosalongen mitt under; Harmony Korine’s bisarra konstprojekt (nej, jag tänker inte kalla det en film) Julien Donkey-Boy. Jag såg den under Stockholms Filmfestival den 20:e november 1999. Den började kl.19.30, och ungefär 45 minuter senare gick jag ut och åkte hem.
 Jag har däremot funderat på att lämna salongen i ren protest mot den usla film som visas på duken ett flertal gånger, till exempel under Gremlins 2 -The New Batch (då filmremsan “går sönder” och de gröna monstrena attackerar i projektorrummet – bara för att lugna ner sig då Hulk Hogan reser sig från sin biostol, sliter sönder sitt linne och vrålar åt dem att sätta igång filmen igen…nej, jag skämtar inte!), och under Independence Day – som ju började så fantastiskt bra – bara för att efter ca 45 minuter börja sjunka…och sjunka…och sjunka – tills det går så långt att man förväntas tro på att ett alkoholiserat fyllo ska lyckas ratta ett militärt jetflygplan och “rädda dagen”. Ungefär då ville jag åka hem! Men även under nypremiären av Star Wars ep IV – A New Hope hade jag lust att resa mig och lämna salongen (Greedo ska INTE skjuta först!!!) och under Batman & Robin var det nära att jag gjorde så redan fem minuter in i filmen, då titelkaraktärerna räddar sig ur en av Mr Freeze iordningsställda isfällor genom att fälla fram skridskoskenor ur sina skor!

 Det är lite trist (men är antagligen en grej som följer med åldern) att man nästan inte alls hittar några beundrande “ÅH, har du verkligen sett DEN på bio!”-filmer, eftersom det i mina ögon är en sån självklarhet att ha sett dem… Kanske den första Die Hard-filmen, Jurassic Park, Schindlers List, The Matrix eller Terminator 2 – Judgment Day är filmer som skulle kunna falla in en sådan kategori. Kanske Good Will Hunting, Jerry Maguire, Saving Private Ryan, The Big Lebowski, Pulp Fiction eller till och med Godzilla skulle göra det, det beror lite på vad man prioriterar och var ens preferenser ligger, men det är som sagt svårt för mig att avgöra. Skulle jag fråga någon filmintresserad person som är 10-15 år yngre än jag själv så kanske han/hon skulle hitta massor!
 Däremot är det pinsamt lätt att hitta sådana som såväl jag själv som andra troligtvis skulle klassa som “Men va f-n! Har du verkligen sett DEN på bio?!”-filmer… Som till exempel Police Academy 6 – City Under Siege, Lucky Luke, The Mighty Ducks, Robin Hood – Men In Tights, Beavis & Butthead Do America, Jönssonligan Spelar Högt, The Pacifier… listan är lång!
 Det är dock aldrig filmer i stil med de ovan som orskar de största besvikelserna (för hur höga förväntningar kan man egentligen ha på Polisskolan 6?), utan det är de där mastodontfilmerna man byggt upp förväntningar kring, och som sedan inte motsvarar ens en tiondel av det man hoppats på, trott och förväntat sig…
Roland Emmerich, I’m looking in your direction!

 Men det är trots filmer som dessa sällan trist på bio, i synnerhet inte när man hittar nån kul grej att spara tillsammans med biljetten – som till exempel en Jurassic Park-annons i form av en gigantisk biobiljett med texten “För 65 miljoner år sedan försvann de från jordens yta. Den 3:e september kommer de tillbaka.” Eller ett tidningsurklipp med Nöjesmagasinets fantastiskt bitska sågning av Independence Day, som avslutas med det snärtiga “Emmerich (regissören, min anm.) har sagt att han snarare inspirerats av de gamla krigs- och katastroffilmerna än rymdgenren. Men det är klart, det ska nog mycket till innan han erkänner att den egentliga källan heter Scooby Doo.”
 Några av de roligaste tillbehören jag samlat på mig från biovisningar inkluderar ett par 3D-glasögon, vilka numera kanske är vardagsmat – men dessa är från 1992, gjorda i kartong, med röda och blåa plastbitar i vardera ögonhål och med filmens titel (Freddy’s Dead: The Final Nightmare) tryckt på skalmen. Jag har även en “Officell Spypåse” (som jag fick då jag gick för att se en av förhandsvisningarna av Peter Jackson’s Braindead), med texten “Den officiella spypåsen! Braindead, frisläppt av censuren – helt utan klipp! Ta med påsen in i biosalongen – du kommer behöva den!” tryckt utanpå, och längst ner står det

“Skicka innehållet till:
Peter Jackson, regissör
c/o Sjukhuset för de mycket, mycket sjuka
Isoleringscell 4. North Island. Nya Zeeland”

 -Och nej, den användes aldrig… Även om det kanske hade behövts då och då under filmens gång.

 Jag har suttit på smockfulla premiärvisningar så många gånger att jag faktiskt inte ens kan räkna upp dem alla, och för att väga upp det har jag även vid ett tillfälle suttit själv i en salong. Och inte själv som i “tillsammans med andra – men utan biosällskap”, utan helt ensam i salongen! Det var den 20:e augusti 1991, då jag skolkade från skolan men inte visste vad jag skulle hitta på, så jag åkte in till stan och gick på 14.30-föreställningen av F/X 2Biograf Victoria. Jag gissar att projektionisten (eller vad de nu kallas) svor långa eder över min närvaro, eftersom han annars hade sluppit köra filmen.

 Det känns som att det nästan måste vara något slags rekord, då jag efter lite räknande kommit fram till att jag sett biofilm i 110 olika biosalonger på 55 olika biografer/biografkomplex, och minst sjutton av de 55 biograferna/biografkomplexen numera nedlagda; Astoria, BioPalatset, Fanfaren, Filmstaden, Fågel Blå, Lilla Kvarn, Palladium (Göteborg), PolstjärnanRingside, Rival, Riviera, Royal (Umeå), Röda Kvarn, Sandrew/Royal, Sergel-Teatern, Spegeln samt gamla Sturebiografen.
 Och som motpol till alla dessa nedlagda biografer/biografkomplex finns Stockholms stora galabiograf, Rigoletto (vars stora salong är Stockholms största och min absoluta favorit alla kategorier), som slog upp portarna redan 1939, och fortfarande är going-strong! Det är även den biosalong jag sett flest filmer i; hela 68 gånger har jag suttit där inne (och 27 av dem har jag suttit på rad 1, plats 12)!
 Den siffran har jag inte ens lyckats bräcka efter att ha bott snart åtta år i Umeå, där det bara finns ett enda biografkomplex – och i detta komplex bara en salong som är störst – i den har jag hittills sett biofilm 42 gånger.

 Kontrasten till Rigoletto 1 och dess ca 950 platser blir såklart Holken (som är ett annex till biografen Fågel Blå), där jag den 16:e samt 19:e november 1999 såg Cheap Killers respektive The Minus Man. För att hitta den anonyma lilla salongen går man in i caféet till vänster om Fågel Blå, man går upp för den smala lilla trappan och in genom en dörr – DÅ är man inne i Holken, en biosalong som är fullsatt när den släppt in sin tjugonde besökare!

Sist men inte minst: Jag har sedan oktober 1988 samlat på mig 548 biobiljetter representerandes totalt 567 biofilmer (har ett gäng nattvisningar med flera filmer på samma biljett). Räknar man ett snittpris per biljett på ca 75 kronor så har jag alltså köpt biobiljetter för ca 41.000 kronor!

Men om allt detta kan jag bara säga:

 -Je ne regrette rien!

2 thoughts on “Biofakta…

  1. Haha, imponerande! Jag samlade mina biljetter förr i tiden, men hade dem dumt nog i plånboken, så de nöttes ner tills man inte såg vad det stod längre.

    Du har alltså sett Die Hard-filmer nio gånger på bio, och inget av besöken var “the original and best”?😀

  2. Kul!😀 Jag slängde alla mina biobiljetter härom året, eller de flesta iaf, någon ligger kvar i plånboken och tråkar. Anledningen till att jag slängde dem var att de flesta var så urblekta att det inte längre gick att se vad jag sett för film. Jag ångrar blott en enda film, då var jag också mycket ung.😉 Jag var och såg Stinsen brinner med min lillebror…🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s