True Grit

Jag har varken läst Charles Porters bok, sett filmen från 1969 eller tv-serien från 1978, och hade i ärlighetens namn inte ens hört talas om True Grit (mer än att jag kände igen namnet då jag hörde det) innan jag läste om Joel och Ethan Cohens “nya film” i ett nummer av Brittiska Total Film.

Handlingen är extremt enkel – efter mordet på sin far bestämmer sig den fjortonåriga Mattie Ross för att själv se till att mördaren, Tom Chaney, grips och avrättas för det han gjort. Hon betalar den hårdaste mannen i staden, US Marshal Reuben J. ‘Rooster’ Cogburn, för att hitta Chaney och föra honom inför rätta – och tvingar honom sedan att ta med henne på jakten.
Mer än så är det egentligen inte – och det är nog ganska bra! Eftersom filmen vimlar av extremt färgstarka karaktärer, som man har svårt att slita blicken ifrån. En invecklad handling med alltför många trådar att hålla reda på skulle antingen tagit fokus bort från karaktärerna – eller så hade karaktärerna tagit fokus från handlingen.

Cohenbröderna, vana vid att regissera egenskrivet material, har enligt uppgift varit mer trogna Portis bok än Henry Hathaways film från 1969, men det skulle lika gärna kunna varit en egen historia de filmat – det känns så typiskt dem! Med detaljrikt utmejslade karaktärer, oväntat rik på dialog (för att vara en westernfilm i alla fall) och med ett tempo som är långsamt men trots det märkligt fängslande…
-Tänk Fargo i westernmiljö.
Och låt inte deras enda andra försök till remake (The Ladykillers, 2004) vara ett avskräckande exempel, alla – till och med filmskapare – förtjänar MINST en andra chans.🙂

Trots att Jeff Bridges kanske tidvis skulle kunna anklagas för överspel, så går det inte att undgå att ‘Rooster’ Cogburn är en av hans mest underhållande karaktärer – minst lika intressant som Jeffrey ‘The Dude’ Lebowski. Han mullrar och rosslar fram sina repliker med en slags naturlig charm, trots att Cogburn för det mesta är ganska bufflig och ibland rent osympatisk.
Givetvis vägs hans karaktärs fel och brister upp av den Texas Ranger, LaBoeuf (uttalas “LaBeef”), som även han är ute efter Tom Chaney. LaBoeuf spelas av en lösmustaschförsedd Matt Damon, och han lyckas hålla sin inledningsvis ganska odrägliga karaktär på en uthärdlig nivå – huruvida detta kanske mestadels beror på att det är just übersympatiska Matt Damon i rollen ska jag låta vara osagt.
Det enda beklagliga är att Tom Chaney själv – föremålet för hela jakten och som spelas av alltid lika skickliga Josh Brolin – inte har mer screentime än 5-10 minuter.

Men mot dessa stora skådespelare, Jeff bridges (61 år, 67 filmer, en vunnen Oscar, fem nomineringar), Matt Damon (40 år, 47 filmer, en vunnen Oscar, två nomineringar) och Josh Brolin (43 år, 39 filmer, en Oscarnominering) står filmens egentliga huvudperson. För även om det vid ett par-tre tillfällen är lätt att tro att det är ‘Rooster’ Cogburn som är huvudkaraktären, så är det för det mesta ingen tvekan om att det är den 14 åriga Mattie Ross som är filmens centralpunkt. Det är genom hennes ögon vi ska betrakta den självrättfärdige LaBoeuf, det egocentriske fyllot Cogburn och monstret Chaney, och det är hennes brådmogna sätt och vuxna, rättframma ordförråd som är ankaret som håller alla och allting på plats.
Mattie Ross spelas av 14 åriga Hailee Steinfeld, som liksom sin karaktär har betydligt mer pondus än hennes unga år borde kunna frambringa.

Hailee Steinfeld äger kort och gott hela filmen – Jeff Bridges bullriga, ögonlappsförsedda Cogburn till trots. Det är något väldigt tillfredsställande med att se en kaxig fjortonåring snäsa av de betydligt äldre, men långt ifrån lika snabbtänkta männen runt henne.

LaBoeuf: You give out very little sugar with your pronouncements. While I sat there whatchin’ I gave some thought to stealin’ a kiss…though you are very young, and sick… And unattractive to boot. But now I have a mind to give you five or six good licks with my belt.
Mattie Ross: One would be just as unpleasant as the other.

In short:
Gå och se Joel och Ethan Cohens True Grit, för den är JÄKLIGT bra!

2 thoughts on “True Grit

  1. Fantastisk. Vacker och välgjord. Underbart skådespeleri. Talande omgivningar och Västernvyer. Underbart att se film gjord av folk som vet vad dom gör.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s