Bajsuppfostran!

 Våren är i antågande, med allt vad det innebär.
Här i Umeå innebär det till exempel att de tre meter snö som fallit denna vinter skall smälta bort. Och, som de flesta redan vet, det som göms i snö kommer upp i tö. Detta gäller tappade vantar, godispapper, ölburkar och….hundbajs! Massor, massor, massor av hundbajs!
Redan under solens första, fruktlösa försök att rensa bort snön hann tillräckligt mycket töa för att en promenad längs en av de mer trafikerade gång-, cykel, och hundpromenadstråken – sträckan längs Kolbäcksvägen – skulle kännas som en sorts exkrementutställning i ett utomhusmuseum. Brunt, tegelrött, svart, gult, uttrampat, halvsmält, stelnat… Bajs. Äckligt, oupplockat, framtinat hundbajs!

 Om man på sommaren är ute med sin hund och hunden klättrar ner i ett dike och bajsar där, så tycker jag inte att man ska behöva plocka upp efter den. Bajset ligger ju liksom i diket, där det troligtvis inte stör särskilt många. På vintern däremot FLYTTAS vägsidorna – kanske är detta inte något som så många tänker på, men så är det faktiskt. Var vägkanten och det påföljande diket egentligen befinner sig är det nästan ingen som vet, eftersom plogbilsförare åtnjuter förmånen att helt efter eget huvud kunna omforma vägarna. Detta innebär att hundar som bajsar i det deras ägare med en lättad suck förutsätter är diket, troligtvis är precis bredvid asfalten – eller till och med PÅ den.
 Tumregeln borde vara att om du utan att behöva pulsa tre steg in i snön faktiskt kan nå hundklotten – så ska den plockas upp!

 En del plockar såklart inte upp alls, oavsett om det är i snövallen, mitt på vägen eller ens i en snöfri tunnel – men jag riktar mig inte till dessa personer, mestadels eftersom jag inte är kvalificerad att utföra frontallobotomi.

 Under dagens promenad slog det mig dock att hundägares upplockande av hundbajs (eller brist på upplockande) skulle kunna likställas med tre olika sorters barnuppfostran… Det finns en sorts konventionell uppfostringsmetod – de som håller benhårt på reglerna, och framhärdar i upprätthållandet av dessa regler.
 -Om och om igen, utan att tröttna, utan att fallera.

“Neeej, bajset. Det där stör din omgivning. Seså, in i påsen med dig nu – och sedan raskt ner i första bästa papperskorg!”

 Och så finns det så kallad fri uppfostran. Där jag gissar att tron är att minimalt med regler och förmaningar skall bidra till en starkare självmedvetenhet och en större egenutveckling.

“Det är helt upp till dig, bajset. Om du vill ligga där och förmultna i din egen takt, så ska du såklart få göra det. Om någon har problem med det så är det DERAS problem, inte ditt!”

 Och så finns det en hårdare linje – den militanta uppfostran, där det mesta som är tröttsamt, psykiskt slitande och fysiskt påfrestande mer eller mindre utan undantag kan räknas som karaktärsdanande.

“Ok, din värdelösa skit! Du är upplockad och lagd i en igenknuten påse i ett fuktigt dike – få se nu hur du gör för att förmultna!”

 Personligen skulle jag, om jag hade en hund, sälla mig till den mer konventionella uppfostran, mest för att den fria uppfostran mestadels tycks drabba alla andra – och den militanta uppfostran verkar bara…..dum!
Seriöst nu, vilken typ av hjärnfattig människa ÄR det som tar med sig bajspåsen, plockar upp bajset, knyter igen påsen och sedan slänger påsen bredvid cykelvägen?! Det finns ju ingen logik bakom ett sådant agerande alls!

 Nåväl, den gångna vinterns smutsiga snö smälter vidare, och det desperata dansandet över trottoaren – för att undvika en äcklig brunsula – fortskrider.

3 thoughts on “Bajsuppfostran!

  1. Som hundägare och poopolog måste jag säga att det faktiskt är lättare att plocka upp efter sin “mutt” på vintern eftersom man simpelt får med sig bajset tillsammans med lite snö. Klart knepigare att plocka upp från t.ex. gräs.

  2. Som barnvagnsförare förbannar jag oxå “ouppfostrade” hundägare. Dock föredrar jag de svarta påsarna som ligger i dikeskanten – då vet man att bajset ligger inkapslat och utom räckhåll från barnvagnshjulen.
    Fast det är kanske inte rätt att säga att jag FÖREDRAR att se svarta påsar som ligger och förpestar miljön och naturen…….men att tvingas kryssa med barnvagnen mellan oupplockat hundbajs på trottoaren är verkligen……SKIT (bildligt talat;)). Det är dessutom omöjligt att se till så att alla fyra hjul håller sig bajsfria…suck!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s