3 x RECENSIONER

Scream 4

Neve Campbell, Courteney Cox, David Arquette, Emma Roberts, Hayden Panettiere, Rory Culkin mfl.

Regi: Wes Craven

Låt oss börja med det allra mest uppenbara. Det som liksom inte går att undvika – mycket för att det inte är tänkt att man ska undvika det – Scream 4 är självmedveten. EXTREMT självmedveten! Nu är detta inget nytt, Scream-serien har varit självmedveten ända sedan del 2, i vilken ett filmbolag gör en skräckfilm (kallad ‘Stab’) baserad på händelserna i Scream(1).
Här får man dock se hur en av karaktärerna i inledningen av det man tror är ‘Stab 6’ prata om hur värdelös ‘Stab’-serien är, att det bara är samma sak om och om igen och att hon inte kan förstå hur någon kan vilja se dem. Ända tills hennes kompis bredvid henne i soffan hugger ihjäl henne, och det hela visar sig vara ‘Stab 7’… Ja, jag vet – vad fan är det frågan om!?

Så, Screamfilmerna är självmedvetna, och till och med smarta! Men det finns olika sorters grader av “smart”,  den som gör att man ler i mjugg för att det känns som att man tillsammans med filmskaparna är den enda som förstår, och så finns det den som kan likställas med att tigga godis för att man bemästrat den svåra konsten att sitta ner…

Handlingen är mer eller mindre poänglös att dra här, eftersom den inte spelar någon roll. Filmens mål är att låta någon eller några i Ghostface-mask mörda folk på löpande band. Han eller hon eller de dyker upp både här och var, viftar med en kniv och beter sig allmänt sadistiskt, men först efter att ha ringt de olika karaktärerna och med Roger Jacksons läbbiga röst ha sagt otäcka saker till dem, i stil med “lägger du på luren så skär jag ut din tunga och använder den som hopprep!” …typ.

Visst, lite nu och då satt jag faktiskt och försökte räkna ut vem eller vilka som var mördaren, men känslan av att det var oviktigt var alldeles för överväldigande, så när själva avslöjandet väl kom brydde jag mig inte längre.

Del fyra var helt klart bättre än Scream 3, och den är underhållande för stunden. Men den är trots allt inte mer än en jäkligt lättglömd bagatell.

PS till Wes Craven och (författaren) Kevin Williamson angående ovan nämnda konversation i början av ‘Stab 7’: Scream4 blir inte mindre upprepande och förutsägbart tråkig bara för att ni låter en karaktär i filmen inom filmen konstatera samma sak.

Hobo with a shotgun

Rutger Hauer, Molly Dunsworth, Brian Downey mfl

Regi: Jason Eisener

Jag vet att Hobo with a shotgun ska vara en sorts blinkning till de riktigt usla exploateringsfilmerna från 70-talet, med allt vad det innebär i form av tunn (rent av löjeväckande) story, mestadels halvtaskigt skådespeleri och våld…rått, överdrivet, skoningslöst, blodflödande våld!

Nu har jag dock aldrig varit något större fan av just den typen av film, och jag har – hör och häpna – utvecklat min filmsmak bortom rent våld. Jag hyrde denna delvis för att jag ville se hur den var (efter alla rykten jag hört om den, så var jag nyfiken) men mestadels var det för Rutger Hauers skull. Och visst levererar Hauer, precis så pass mycket man skulle kunna förvänta sig i en sån här film. Men det poänglösa, bisarra våldet – som ibland var sådär riktigt sinnesstört SJUKT – gjorde att jag med jämna mellanrum inte kunde låta bli att undra vad fan han tänkte när han tog rollen som uteliggaren som med att hagelgevär rensar upp i en korrupt håla.

Kanhända är det något bakomliggande budskap jag missat (troligtvis för att det varit dränkt i blod och tarmar) men jag kan faktiskt inte komma på någon, annan än våldstörstande tonåringar, som skulle uppskatta den här filmen.

I ren våldsgrad så liknar Hobo with a shotgun på sätt och vis Peter Jacksons debutfilm, Bad Taste, fast utan den senares smarta dialog.

Fast 5

Vin Diesel, Paul Walker, Jordana Brewster, Tyrese Gibson, Ludacris, Elsa Pataky, Dwayne Johnson, Sung Kang mfl

Regi: Justin Lin

Snabba bilar, stora muskler och tjejer med lite kläder på kroppen…
Där har vi hela Fast & Furious-serien i ett nötskal. Och det är okej! Ibland är ren underhållning, i form av schysst action och en okomplicerad story, precis det man är ute efter. Skådespeleriet är, den osannolika historien till trots, inte helt uselt, och de spektakulära actionsekvenserna avlöser varandra filmen igenom – visserligen med mer eller mindre ointressant utfyllnad däremellan.

I Fast5 hamnar Dominic (Diesel) och de övriga bland de trånga favelorna i Rio. De bestämmer sig för att göra “ett sista jobb” (now, where have I heard that before) men komplikationer uppstår och de finner sig plötsligt vara jagade av Luke Hobbs (Dwayne ‘The Rock’ Johnson), ett muskelberg till teamledare för ett gäng militanta federala agenter, som inte tänker ge sig förrän hela racing-gänget är bakom lås och bom.

Jag slösar bloggutrymme på en handlingsbeskrivning för att det egentligen inte finns så mycket mer att säga om denna film. Den uppfyllde precis det jag förväntat mig av den (bullrig action samt avkoppling för huvudet) och det får vara gott så!

2 thoughts on “3 x RECENSIONER

  1. Håller helt med angående Fast five och Scream 4. Rätt kul, underhållande för stunden men inget mer. Hobo har jag inte sett. Men om du ska se en film med blinkning till 70-talet explotasion filmer, prova Nic Cages senaste Drive fast. Den var små underhållande🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s