Tintin

Jag ska villigt erkänna att jag, då jag allra första gången (vilket var många ÅR sedan) hörde talas om att det skulle göras en Tintin-film, var mer än bara lite skeptisk! När så de stora namnen bakom avslöjades (Steven Spielberg & Peter Jackson) kändes det kanske lite bättre, men knappast bra…
Och sedan, då det för inte riktigt lika länge sedan, framgick att det skulle vara en datoranimerad film, så visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka och tänka. En animerad film kändes självklart mest logisk, eftersom man då kan behålla det mesta av utseendet på Hergés karaktärer, men samtidigt kunde jag inte riktigt greppa vad innebörden av en “tecknad Tintin” skulle bli. -Skulle det inte bli något mer än en barnfilm? Kanske rent av en fånig sådan?

Den första recensionen, SVT’s, bekräftade det jag fruktat, att den skulle vara okej, men inte hålla i jämförelse med förlagorna. Jag förutsatte att de flesta recensenter skulle tycka ungefär likadant (de brukar oftast göra det när det gäller breda storfilmer), men så började femmorna dyka upp. Plustecken, stjärnor, tidningsloggor och andra symboler ackompanjerade lovorden i alla möjliga recensioner.
Och när Danne uppdaterade sin Facebookstatus med konstaterandet “Tintin kändes som en animerad Raiders of the Lost Ark. Bra fart genom hela filmen och allmänt underhållande” så var saken klar.
-Jag skulle helt enkelt vara tvungen att se Tintin!

Jag ska börja med det enda negativa:
I Sverige verkar det som att vi i de flesta fall behållit Hergés karaktärers originalnamn. Såväl Milou som Dupont är ju nämligen solklart franskklingande namn, men filmen är gjord efter de Amerikanska översättningarna, så Dupont har blivit Thompson och Milou heter Snowy – men de “svenska” namnen står fortfarande i översättningstexten…vilket inledningsvis skapar viss förvirring i kopplingen mellan öga och öra.
Men det går över ganska fort, och man lyckas ignorera det lika galant som man ignorerade översättningarna i Lord of the Rings (där exempelvis The Shire, Hobbiton och Strider i texten stod som Fylke, Hobsala och Vidstige).

Det var det, inget annat negativt finns att säga!
Resten är genomgående positivt…
Dannes FB-status var dessutom ganska spot-on. Tintin kändes verkligen tidvis som klassisk Indiana Jones, med storslagna äventyr, fängslande karaktärer och spännande story (manus av dundertrion Stephen Moffat, Joe Cornish och Edgar Wright). Den funkar lika effektivt som vilken “riktigt” action/äventyrsfilm som helst, och man är som åskådare inte ett dugg mindre investerad i karaktärer/story bara för att den är animerad. -Vilket per definition besvarar frågorna kring huruvida det skulle bli en fånig barnfilm eller inte.
-Inte!

Rösttalangerna är välutnyttjade, och eftersom så kallad motion-capture använts så stämmer röster väl överens med kroppsrörelserna, vilket såklart yttermera  bidrar till känslan av att det är en “vanlig” film man tittar på. Detta betyder även att det säkert digra (eller inte) jobb som gjorts i att dubba den till svenska känns onödigt! -Men så har jag ju inga barn att ta hänsyn till heller…
Då man i originalet får höra bland annat Jamie ‘Billy Elliott’ Bell, Daniel Craig, Andy Serkis, Simon Pegg och Nick Frost, så tvingas de som bara ser den dubbade versionen genomlida Jesper Adenfeld, Johan Rabeus, Johan Hedenberg, Christian Fex och Magnus Roosman. -Frestande? …Nej!

Kortfattat:
Se Tintin! Och se den med originalspråk!


Tintin (Jamie Bell) och Kapten Haddock (Andy Serkis).

2 thoughts on “Tintin

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s