“Det går bra nu…”

Jag jobbade som personlig assistent i över fem år. De sista fyra spenderade jag sökande andra jobb medan jag sjönk djupare och djupare in i jag-vill-inte-göra-det-här-längre-svackan. Till sist nådde jag det sista halmstrået – ni vet, det där som knäckte kamelens rygg – och jag gjorde det man i dagens bistra arbetsklimat inte bör göra; jag sade upp mig utan att ha något nytt jobb på gång.

Jag var så otroligt less… På jobbet, på kraven, på alla måste-göra…på ALLT! Så less att jag till och med kände att jag inte ville infektera min arbetslöshet med plågsamt jobbiga institutioner som Arbetsförmedlingen och A-Kassan. Det låter säkert idiotiskt i de flestas öron, men jag gjorde helt enkelt bedömningen att det var värt en massa tusenlappar av mina sparpengar för att slippa ha med dem att göra!
Så jag anmälde mig aldrig som arbetslös – utan var helt enkelt bara utan såväl arbete som inkomst…vilket faktiskt inledningsvis var något av en befrielse.

Under de sista fyra åren som personlig assistent sökte jag ca 50-60 olika arbeten, och var på en enda intervju (våren 2007) – man kan tappa sugen för mindre. Men det var nog helt enkelt meningen att jag skulle säga upp mig och bege mig ut i oblivion, eftersom det bara tog en och en halv månad från min sista arbetsdag tills jag skickade iväg en ansökan till Fronta Reklam Umeå, som annonserat att de sökte en screentryckare.
Efter vad som kändes som ovanligt få dagar ringde den trevliga Thomas, från Fronta, och undrade ifall jag var intresserad av att komma och träffa dem…
-JA!

En vecka efter det mötet ringde han igen och undrade ifall jag fortfarande var intresserad och ifall jag ville komma och träffa dem ytterligare en gång…
-JA igen!

Och en vecka och två dagar efter det andra mötet ringde han och undrade ifall jag fortfarande var intresserad av jobbet, och om så var fallet så ville de gärna anställa mig!

Jag kommer med största sannolikhet börja arbeta (ett halvårs betald upplärning på plats) på måndagen den 11 juni, vilket innebär att jag inte gick utan inkomst längre än ca två månader. Totalt har jag plockat ungefär 15.000kr från mitt sparkonto (jag har vägrat snåla under min självvalda arbetslöshet) och jag kan meddela att det varit SÅ värt det!

Ikväll ska jag fira!
Mamma är på besök och grillen ska gå varm medan vinglasen ska hållas påfyllda! På måndag och tisdag ska jag vara på Assistera (min tidigare arbetsgivare) och delta i en liten vernissage med mina origami-grejer. På onsdagen ska man enligt uppgift vara blågul och stolt och på torsdag ska jag ringa Thomas och prata detaljer med honom.

Jag är så SJUKT nervös! Ibland så nervös att jag mår lite illa… Jag ska inte bara börja jobba ett nytt jobb, jag ska lära mig ett väl inarbetat hantverk – FRÅN GRUNDEN – så att jag i slutändan kommer vara den enda heltidsanställda på den arbetsplatsen som gör det jag gör.

-Men samtidigt är jag såklart glad.
Glad, lättad och riktigt, riktigt stolt!

Sist men inte minst:

1) Hurra för mig!

2) Ha en trevlig helg allihop, det kommer jag ha!

…och…

3) SKÅL!!!

4 thoughts on ““Det går bra nu…”

  1. Du är så otroligt värd detta efter alla år! Jag är så STOLT! SuperduperGRATTIS! JAg är så glad att jag fick vara med och dela nyheten på plats så jag fick ge dig en kram.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s