The importance of being important…

Satte igång stereon när jag kom till jobbet imorse, och Gary Jules cover av Tears For Fears låt ‘Mad World’ smäktade ut ur högtalarna, och genast tänkte jag på filmen ‘Donnie Darko’ (till vilken Jules gjorde denna cover) – och rubriken till denna blogg dök upp i huvudet direkt…
Jag vet inte vad det är med den filmen, men jag gillar den inte. Den känns överpretantiös, påtvingat “mörk och besynnerlig” och sådär irriterande och ickesubtilt symbolisk. Det känns helt enkelt som att den försöker vara viktig just för att det är så viktigt att vara viktig.

Och ja, jag är fullt medveten om att det sitter miljoner människor där ute i världen – alla med sin alldeles egna malätna kaninjävel hängandes över axeln – som antagligen tycker att jag är dum i hela huvudet nu. Men det skiter jag i, särskilt eftersom poängen med allt detta varken är ‘Donnie Darko’ eller hans ångestfyllda, självupptagna existens (eller brist därav).
Jag kan ibland bara lessna på att det ska vara så jävla viktigt att vara viktig…

Jag vet att man enligt varenda helig skrift som någonsin tryckts i de skimrande biblarna i tidningsställen ska “sätta sig själv i främsta rummet” för att “om man inte mår bra själv så………” så whatever!
Så får ens närstående böldpest!
Så dödar gud en kattunge!
Så går världen under! …Ja, ni fattar.

Klart det är viktigt att själv må bra, men det känns som att hela den grejen håller på att gå överstyr. Som att det här är förstadiet till en annars brilliant idé. Lite som testfasen för nånting helt nytt, fast utan några som helst begränsningar i stil med försöksgrupp, kontrollerade former osv. -Och det funkar ju sällan, det vet ju alla!
Jag är övertygad om att när handeldvapnen uppfanns så tog det ett bra tag för folk att fatta vidden av vad som händer när man klämmer åt avtryckaren, och att användadet av dem troligen och åtminstone inledningsvis var ganska oförsiktigt och vidlyftigt. Samma sak här, ingen har tagit sig tid att testa var gränsen går när det gäller att sätta sig själv främst. Var övergår “själslig egenvård” till “piedistaltänkande”? När kommer någon inse att om man sätter sig själv främst hela tiden så måste man fanimej installera backspeglar för att kunna se alla man trängt sig förbi?

Jag efterlyser helt enkelt lite medelvägar i detta annars så medelmåttiga, “lagoma” samhälle… Men jag kanske är helt ute och cyklar här, ‘Lilla Landet Mellanmjölk’ kanske inte finns längre… Har vi (äntligen?) klivit bort från Jante och in i – nånting annat? Är det därför det snart finns ett ‘Housewifes of where-fucking-ever’ på varenda kanal, och folk som är viktiga för att det är viktigt att vara viktig således får mer tv-tid än någon annan? Alla vill vara någon, alla vill synas, alla vill vara längst fram…… Men om alla ställer sig längst fram – så kommer det bli ganska trångt där!
Jag kan, jag vill, jag vet, jag är bäst och vad viktigast är – jag SYNS!

Men tänk om bussjäveln inte stannar exakt där ni tänkt er då. Tänk om den stannar några meter för tidigt, och ‘längst bak i kön’ plötsligt blir ‘längst fram’…? Och bara för sakens skull; jag står inte längst bak, så frågan är inte egennyttig – jag tycker bara att den är intressant ur ett rent knappnål-mot-ballong hänseende.

“Those of you with consciences won’t be able to eat, and those of you whose conscience match your talent – go stuff yourself, I hope you choke!”
[Max Beissart (Alexander Godunov) – ‘The Money Pit’]

Advertisements

2 thoughts on “The importance of being important…

  1. Håller helt och hållet med dig, Micke. Det euro-amerikanska hyllandet av “dit liv i projektstatus”, “det är bara att tänka rätt så blir du lycklig” och “det är viktigast att se till sig själv först i alla lägen” blir så djäääääääävla tröttsamt ytligt ibland. Någonstans tänker jag att “Har de helt missat att människan i grund och botten, under all fernissa och alla floskler är ett flockdjur och att ett fungerande samhälle (ordet betyder ju för övrigt gemensam levnad) bygger på att individen kan åsidosätta sina egna behov när det behövs?”.

    Alla historiens stora imperiers och civilisationers fall föregicks av en period av individualism och förvirring. Det känns som att den civilisation vi lever i (Euromerika) är där nu. Så nästa världsomspännande civilisation kommer med det resonemanget bli den muslimska eller den kinesiska. Den muslimska går bort eftersom de inte klarar av att samarbeta, kineserna leder stort på alla sätt framför dem redan nu.

    För min del välkomnar jag våra kinesiska herrar, det vill jag redan nu poängtera för den som övervakar europeisk datatrafik. Ironiskt och passande att det nya heta bland medelklassen är att lära barnen kantonesiska/mandarin. Fan vilken glidning i ämne jag fick till, eller hur?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s