Grabbiga grabbar som gör grabbiga grabbgrejer…

Ibland, då jag under en liten stund befunnit mig i en grupp bestående till största del av killar, vill jag bara stänga in mig i ett litet ljudisolerat rum någonstans, där jag slipper höra alla högljudda grabbiga åsikter, alla benhårda konstateranden och ‘jag vet bäst’-attityder.

Jag är väldigt väl medveten om att jag lugnt kan räknas som det femte hjulet i en ‘standard grabbsamling’, där man oftast ska snacka sport (tabeller, poänger, serier och fan vet allt), eller så ska man dra fabulösa “fiskehistorier” om olagliga eller osannolika saker man gjort i sin ungdom, men för det mesta ska man högljutt proklamera rena teser och funderingar som benhårda fakta!
Jag kan då och då göra försök att anpassa mig till denna urtrista formel, men oftast känns det bara påklistrat och falskt, och befäster känslan av att jag är “the odd one out”.
-Eller så kanske de flesta av manligt kön är likadana som jag, men viker sig för något sorts outtalat grupptryck att falla in i detta mönster av självhävdelse, och jag bara är mindre mottaglig för detta grupptryck…

De grabbiga grabbarna läser nu detta och tänker, med ett elakt leende och en extra sarkastisk ton i rösten “Eller så är du kanske homo…”.
Men nej, det är jag inte, jag har bara inte något sportintresse (ÖVERHUVUDTAGET) eller något behov av hävda min egen existens i en grupp där alla tycks vilja göra exakt precis just det. Se mig! Hör mig! Jag vet kanske inte allt om allt, men jag vet fanimej bäst!
Om det gör mig till en “homo” i era ögon, so be it – det säger mer om er än om mig.

Och givetvis bör här tilläggas att användandet av “homo” som skällsord, samt tillskrivandet av detta till de egenskaper jag ser mig själv ha, såklart är Grabbiga Grabbarnas främsta grabbhumor-val (eller det jag uppfattat vara deras främsta val i alla fall), och det ska såklart inte tolkas som att JAG ser det på detta sätt.
Homo, bög, gay – whatever! Jag känner/har känt ett antal homosexuella personer, alla olika som natt och dag – det enda som de har gemensamt är att de attraheras av personer av samma kön som dem själva.
So, there.

Så…
Jag sjunker undan och lusläser i “intressanta” appar som Facebook och IMDb, och drömmer mig bort till det där ljudisolerade lilla rummet, där jag slipper höra på de där jobbiga och tröttsamma grabbiga grabbarna som gör grabbiga grabbgrejer.

3 thoughts on “Grabbiga grabbar som gör grabbiga grabbgrejer…

  1. Amen, bruddah! För mig har den känslan dessutom blivit ännu starkare efter att jag fått två döttrar. “Ska de behöva omges av såna här stolpskott”, liksom.

  2. Självhävdelse i alla former är….ja hur ska jag skriva det utan att jag trampar på några tår…som hierarkin hos en flock chimpanser. Jag kan upplysningsvis tala om att “tjejiga tjejer som gör/pratar tjejigt” är absolut inget man orkar med heller. Det är bara andra saker men likväl mycket tydliga signaler till den som inte är lika “med på tåget” att man kommer att bli avknuffad så det är lika bra att lämna själv.

  3. ….och jag fick två SÖNER… Gud – hjälp mig!!!!!😉 Måste dock få påpeka (och INTE i försvar till dessa grabbiga grabbar…) att en hel samling brudar också kan vara jäkligt jobbiga att vistas i närheten av (du vet, “tjejiga tjejer som pratar tjejiga grejer” ;)).

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s