Mad Max – Fury Road… Vad fan är problemet?

MMFR POSTER

En sorts omvänd PK-maffia har tydligen skrikit sig hesa när det gäller Mad Max – Fury Road. Den har nämligen ett feministiskt perspektiv…
I en stad förlagd till ödemarken i en utmärglad, miserabel framtid hålls befolkningen gisslan genom att de styrande, med härskaren Immortan Joe i spetsen, kontrollerar stadens vattenflöde. De styrande, Immortan Joe, hans inavlade söner och de horder av psykotiska krigare han kontrollerar, utnyttjar den kvinnliga kroppens livsgivande funktioner systematiskt. Stora, frodiga och fertila kvinnokroppar sitter uppradade och mjölkas som kor, för att komma åt den näringsrika mjölken, och bildsköna kvinnor är så kallade “wives” eller mer sanningsenligt “breeders”, vars enda uppgift är att se till att det föds nya barn – gärna manliga sådana – då de kan fostras till att bli krigsherrar.
Krigarna har till synes en enda kvinnlig representant, den iskalla och stenhårda Imperator Furiosa (Charlize Theron), vars ord är lag ute på slagfältet.
Då Furiosa smugglar ut Immortan Joes fem “fruar” (några, eller kanske rent av alla av dem gravida) och försöker föra dem bort från det depraverade samhället, inleds en vansinnesjakt – som pågår tills filmen är slut! 🙂

MMFR 2

Men vänta här nu, säger den omvända PK-maffian (vilken enbart består av butthurt jävla mansgrisar), här har vi ju det största problemet med denna film. Titelkaraktären då, han omnämns ju inte ens i handlingsbeskrivningen! Han får spela andrafiolen i sin egen film!
Hate to break it to you, men med denna film inräknad så spelar Mad Max andrafiolen i tre av fyra filmer… Det är bara i den första filmen, från 1979, som all fokus ligger på Max och det är hans äventyr vi får följa. I såväl denna som The Road Warrior (1981) och Beyond Thunderdome (1985) är Max bara någon som, enligt alla gängse standarder i diverse actionfilmer, råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Hans story är inte i fokus, han blir intvingad i en redan pågående handling.
I Mad Max – Fury Road blir han tillfångatagen och förd till Immortan Joes stad, The Citadel, där han används som bloddonator, till bland annat en av de psykotiska krigarna.
Då Furiosas förräderi upptäcks beordras alla iväg för att stoppa henne, och eftersom den krigstörstande Nux inte vill bli kvarlämnad enbart för att han just då håller på att få en blodtranfusion så finner sig Max plötsligt fastspänd – likt en galjonsfigur – längst fram på huven på Nux’s krigsmaskin, fortfarande ihopkopplad med honom via transfusionsslangen… Så inleds hans del i denna film.

FURY ROAD

Den omvända PK-maffian gnäller om allt möjligt i denna film…
Men en av sakerna som tycks sticka allra mest i ögonen är att regissören George Miller (som för övrigt även gjort de andra tre delarna i serien) konsulterat Eve Ensler, känd feminist och författaren bakom The Vagina Monologues. Men om man läser handlingsbeskrivningen en gång till så tycker jag inte att det är särskilt konstigt att Miller velat ha en kvinnas åsikter kring sin story. Det är till och med jäkligt vaket och smart av honom!

Nåväl, nog om allt detta!
All feminism (och uppenbar anti-feminism) åsido, ÄR Mad Max – Fury Road något man borde se? Ja, det tycker jag! Det tycker jag absolut, till och med!
Rent visuellt är den slående, den är värd biljettpengarna enbart i egenskap av ögongodis. Men sedan är den även en intensiv actionfilm, fylld till bredden av vansinniga stunts och urflippade bilkonstruktioner. Den har, precis som tidigare filmer i denna serie, massor av bisarra karaktärer – och praktiskt taget INGEN av dem får någon sorts bakgrundshistoria. Det är liksom så Mad Max-universumet fungerar. Man får helt enkelt bara acceptera att en person ser ut – och/eller agerar på ett visst sätt, utan att man nödvändigtvis får veta varför.

Storyn är kanske lite tunn, och känns delvis outvecklad. Den utspelar sig under några få dagar – vilket inte ger så mycket tid till någon sorts fördjupning, och det är lite synd. De tre huvudkaraktärerna, Furiosa (Theron), Max (Tom Hardy) och Nux (Nicholas Hoult) är nämligen intressanta, och man vill gärna veta mer om dem.

Kontentan, summan av kardemumman: Strunta i vad några stackars förvirrade manspersoner med feministskräck säger/skriver och gå och se Mad Max – Fury Road, helt enkelt för att den är spännande, för att den är välgjord, för att den är förbaskat snygg och för att den har intressanta karaktärer.
Dissar man filmen osedd, då förtjänar man dumstruten.

MMFR 3

Advertisements

2 thoughts on “Mad Max – Fury Road… Vad fan är problemet?

    • Nej, mamma, troligtvis inte…
      Inte för budskapet i sig, men Mad Max-serien är helt enkelt inte din typ av film. 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s