Wrong Turn 3…och 4…

Ok, jag ska se till att mitt orerande om Wrong Turn 3: Left For Dead (2009) blir hyfsat “short and sweet”…

Efter blott 6 minuter och 50 sekunder har Wrong Turn 3 lyckats bocka av nakna tuttar, ett utpetat öga, ett spjut genom munnen samt en trippelklyvning – gjord som en RIKTIGT USEL cgi-effekt!
Den vanställda hillbillyn – tillika huvudkaraktären Threefingers (kallad så för att han saknar två fingrar på ena handen) verkar dessutom bli betydligt mindre vanställd ju längre serien pågår.

Min tid är värd mer än det här.
Jag hoppar framåt.

———-

22 min 30 sek.
En buss full med fångar kraschar längs en skogsväg (i första filmen en kostig, i andra filmen en bred grusväg, numera asfalterat och tvåfiligt).

Jag förutspår härmed att: Threefingers kommer springa runt i skogen och häxkackla medan han dödar dem alla en efter en.

Hoppar framåt igen.

———-

47 min 25 sek.
En fånge går fram för att undersöka hillbillybilen, och snaras ihop i ett nät gjort av taggtråd, alltmedan Threefingers häxkacklar. (Ibland önskar jag att jag hade fel).

Hoppar igen…

———-

1 tim 04 min 32 sek.
Lokala polismyndigheten verkar känna till fenomenet med hillbillysarna, men tror att det är gammal skåpmat (no pun intended).
Men kan ju fråga sig hur de bortförklarar försvinnandet av vad som måste vara uppemot 50-100 personer under årens lopp…

Hopp.

———-

1 tim 26 min 02 sek.
Ok, så nu körde just en av poliserna en stor jäkla krok upp under hakan och ut genom pannan på Threefingers, slängde upp honom på motorhuven på en brinnande bil – som sedan exploderade, medan kroppen fortfarande låg kvar på huven.

———-

1 tim 29 min 20 sek.
Han överlevde…..

Sluttexten rullar – och så gör även mina ögon!

Det tog bara en kvart att gå igenom den tredje delen, så jag petade igång del fyra medan jag ändå var igång… Wrong Turn 4: Bloody Beginnings (2011).

Här tänker jag bara ta er igenom filmens första tre och en halv minut, vilket är precis så långt jag tittade innan jag bestämde mig för att stänga av, för gott!

Efter 20th Century Fox-loggan så öppnar filmen med en bild på en stor, officiell byggnad, tillsammans med texten “Glennville Sanatorium, West Virginia 1974”.

En läkare (L) i vit rock går genom en mörk korridor tillsammans med en ung kvinna (K). Han visar henne runt bland “patienterna” som tycks sitta i vad som liknar fängelseceller.
Följande konversation utspelas:

L: We have 182 patients. Most are horribly deformed due to inbreeding and birth defects. Ward ‘C’ is High Security. Each patient in here should be considered dangerous or a danger to himself. No one can get in or out without passing through this door. Of course we can open all the cells at once in case of fire, but the protocol is one cell open at a time.

Tack för den övertydliga exponeringen liksom!
Läkaren knackar på dörren till ‘Ward C’ och en vakt släpper in honom och kvinnan.
De går sedan vidare in till cellkorridoren, som är en smal liten gång med celler på bägge sidor. Gula streck markerar var i gången man bör och inte bör stå.

L: I know what you’re thinking. But we have to do this for their own good. This is not a prison. We hope to rehabilitate the patients if at all possible, and have them rejoin the general population. Before any cell is opened you must have an orderly…

Här blir kvinnan plötsligt fasthållen av en fånge som sträckt ut sina armar genom gallret i sin cell (för att hon inte höll sig på rätt sida om den gula linjen). Man skulle visserligen kunna tycka att hon kanske borde fatta själv var hon bör/inte bör stå, men kan definitivt tycka att “Gula Linjen – Vett & Etikett” borde vara lektion jävla 1A då man visar runt ny personal på det där sjukhuset!
Det tar för övrigt 6 långa sekunder innan fången släpper taget om henne, och inte en enda vakt har kommit – och kommer inte heller – rusande för att hjälpa till. En eloge till all personal på High Security Ward C!

L: Are you okay?

K: Yeah, that just surprised me. Thtat’s all.

L: You shouldn’t wander past the yellow lines. They can and will grab you from their cells.

L: These are the Hilliker brothers. We call them that because Mrs. Hilliker found them in the woods, standing over the partially eaten remains of what we think were their parents. And the little bastards are smart. Definately the most dangerous patients in the hospital.

K: They’re just kids. And the most dangerous?

L: Yes. Trust me. The youngest one, the one sucking on the stump of his hand…

K: Yeah?

L: He chewed off his other two fingers. We never found them. We think he ate them. The middle child, he poked out his own eye with a fork. Ate it, right in front of a nurse.

K: And the large boy with the mask?

L: He has abnormally large teeth, which he was sharpening on the stone walls. We put the mask on him after he bit several orderlies.

K: Sharpening? How can he tolerate the pain?

L: That’s the fascinating thing about these children! They can’t feel pain. They have an advanced form of congenital analgesia.

Så deras medicinskt benämnda smärttålighet är vad som är intressant med dem?? Inte faktumet att de äter sina egna fingrar och ögon, samt vässar sina tänder på stenväggarna?? Läkare har konstiga prioriteringar.

K: That’s extremely rare.

L: Yes. But it’s more prevalent in homogenous societies.

K: Like the inbred communities of West Virginia.

Kommer nog inte åka till Virginia – öst eller väst  nån gång snart…

L: Exactly.

K: Can they talk?

L: Just grunts and gestures. It’s their own language. Never turn your back on them, or their cell. No offense doctor, but these are beyond your kind of therapy. Musical or otherwise.

K: I’d like to work with them, Dr. Ryan.

L: Maybe after a whíle. Why don’t we play it safe for now? Come on, I’ll show you the rest of the hospital.

K: Sure.

Sedan går de två ut därifrån.
När det visar sig att fången som grabbat tag i kvinnan stulit en hårnål från hennes hår och tänker använda den till att låsa upp sin cell, så tittade jag på räkneverket;
Tre minuter och tjugotre sekunder….
Nej, det här är inte okej längre.
Jag ser hellre på något annat.

Sorry alla som såg fram emot sex stycken sarkastiska och svordomsfyllda “recensioner” av Wrong Turn-serien, men nu räcker det för min del.

Adíos!

Advertisements

One thought on “Wrong Turn 3…och 4…

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s