IT (2017)

Jag vet faktiskt inte vad jag förväntade mig av IT (2017)…eftersom jag är en av få i min generation (känns det som) som aldrig läst Stephen Kings omtalade bokförlaga.
Jag har däremot sett miniserien från 1990, med Tim Curry i en av sina mest kända rollgestaltningar.

Tydligen följer 2017 års version boken betydligt bättre än vad miniserien någonsin gjorde – och ska man vara helt ärligt, nostalgirosa glasögon till trots, så har inte IT (1990) åldrats väl, och det fanns till och med sekvenser i den som inte ens var särskilt bra då det begav sig.
Dessutom var den gjord för tv i USA, vilket såklart var dödsstöten för många av de otäckheter och våldsamheter som, enligt de som vet, finns med i boken.

Min första tanke, då det annonserades att det skulle göras en ny version av IT, var “näe, det går ju inte!”, ty då satt nostalgiglajjorna där på näsan och ljög för mig.
Sedan stod det klart att clownen Pennywise skulle spelas av Bill Skarsgård, och mina förutfattade meningar skrek i högan sky!
Ok, så man skulle alltså pissa på Tim Currys rollprestation, och dessutom använda en Skarsgård för att göra det… Bra där!

Men sedan kom det en teaser…
En oväntat lång sådan dessutom.
Den gjorde mig mer än bara tveksam. Det här verkade ju riktigt otäckt, och det lilla man kunde se av Pennywise fick Tim Currys version att (ännu mer) se ut som Ronald McDonald.
Sedan kom det en riktig trailer.
En lång, fabulöst bra ihopsatt trailer…
Och jag gav mig.
Den här verkar totalt jävla skitläskig!!
Är det verkligen helt säkert att det där är Bill Skarsgård?
Jag MÅSTE se denna på bio!!
…tätt följt av:
Vill jag verkligen se denna på bio??!

Men det ville jag ju.
Och det gjorde jag.
Så, till sak då.
Var den sådär hjärtinfarktsläskig som trailern utlovade?
-Både ja och nej. Den var inte pulshöjande på det sätt som en film fylld av chockeffekter och framhoppande monster borde vara, men den var genuint otäck! Den nådde en nivå av otäck som gjorde det ointressant att jämföra den med 1990-års miniserie (vilket man inte SKA, det vet jag, då denna film är baserad på boken, INTE miniserien).
Det var en riktig film, INTE en chockskräckis, som jag faktiskt hade förväntat mig!
Inledningsvis kändes det som lite av en besvikelse, då jag nog faktiskt VILLE bli skrämd på riktigt (för det idag är så få filmer som faktiskt lyckas göra det). Men efter bara någon timmes fundering på saken, så kändes det ju jävligt dumt att bli besviken för att den endimensionella skrämselfest man hoppats på att få se, visade sig vara en genomtänkt och riktigt bra film.

Jag tänker skriva exakt noll och intet om barnskådespelarna i filmen – ty idag är kvaliteten på skådespeleriet bland barn och unga jäkligt hög, så även här.
Däremot måste – MÅSTE – jag skriva något om Bill Skarsgårds insats, för han var så inåthelvete bra!
Han har själv sagt att han inte ville efterapa Tim Curry, för att “ingen kan vara Tim Curry lika bra som Tim Curry”, och där har han ju helt rätt.
Han vill göra sin egen tolkning av Pennywise, och…..boy, did he ever!
Karaktären “It”, är – precis som det enkelstaviga namnet säger – egentligen inte en person, och således heller inte en clown. Det är en “it”, ett monster som kan anta alla möjliga former – det känner sig bara mest bekväm i clownformen, och Skarsgårds clown känns aldrig som en clown, utan han känns som ett oberäkneligt, sinnessjukt och bedrägligt odjur!
Hans röst skiftar från obehaglig till skräckinjagande – aldrig lättsam och lugnande dock, även om man kan förstå hur Georgie, i filmens öppningsscen, kan låta sig lockas av den vimsiga clownen i kloaköppningen. Han är för liten för att se de subtila vinkarna, eller den långa, obehagligt stirrande blicken han hela tiden får tillbaka…

Den här versionen av IT känns inte som en Stephen King-filmatisering, och det säger jag med de allra bästa intentioner, eftersom av de hittills fyra bästa filmerna* (denna icke inräknad) gjorda efter Kings böcker, så känns tre precis på det sättet, som att de inte har någonting alls att göra med hans böcker!
Jag ser VERKLIGEN fram emot del två av denna film, som kommer handla om hur barnen, 27 år senare, återigen tar sig an monstret i hemstaden Derry (med andra ord, det som miniserien från 1990 mestadels handlade om).

Våga gärna se denna, den är inte alls så planlöst läskig som man först trodde. Den ÄR däremot en riktigt bra film – som även råkar vara ganska så otäck… 🙂

*)
Stand By Me (1986)
The Shawshank Redemption (1994)
The Green Mile (1999)
The Mist** (2007)

**) Det är den här som känns som en typisk Stephen King-filmatisering. De andra gör det alltså inte.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s