ÅRSLISTAN 2014

Med hjälp av tockna moderniteter (som till exempel ‘Mitt Instagram-konto’) så blir årets lista en fylld till bredden av bilder!

I Januari…

…lagade jag smaskig zucchinilasagne (som innehåller strimlad zucchini istället för pasta, och faktiskt är godare än pastaoriginalet).

01_01 zucchinilasagne

…köpte jag en massa film!

01_02 film

…mördade jag en purjolök – inför ett chockat vittne!

01_03 purjolöksmordet

…var jag och Marita hos Martin & Anna, som hade fest med pirat-tema! Marita var Peggy The Pirate, medan jag tyckte att jag skulle klä ut mig till Jolly Roger – det blev väl sådär…
-Marita var betydligt snyggare. 🙂

01_04 Martins piratfest

¤ ¤ ¤

I februari…

…lessnade jag på radions upprepade spelningar av Avicii’s ‘Brother’.

02_01 Avicii

…åt vi smaskiga tapas i det mysiga köket.

02_02 tapas

…var vi på teater och såg en udda pjäs, om ett zombieutbrott, som delvis utspelade sig på teatern – med publiken som ofrivilliga offer – men som även tog klivet utanför lokalen och fortsatte in i skogen, då vi skulle evakueras från Umeå och bussades därifrån bara för att köra rätt in i en återvändsgränd ute i den mörka I20-skogen, medan zombies anföll oskyldiga människor på marken utanför.
-Vansinnigt innovativt, spännande och kul!

02_03 Utbrott

¤ ¤ ¤

I mars…

…tittade solen ÄNTLIGEN fram! (Umeås himmel var täckt av moln hela februari, så det var verkligen ett kärt återseende).

03_01 solen

…var vi med jobbet och såg Joe Labero. Vi hade sittplatser längst bort, längst upp – strax uppe under taket – vilket ju som alla vet är precis där man vill sitta då man tittar på en trolleriföreställning.

03_02 Labero

¤ ¤ ¤

I april…

…firade vi påsk, komplett med äggmålning och allt, tillsammans med Stockholmssläkten – mamma och alla fyra Blomströmarna.

04_01 ägg

…var det på samma dag kombinerad shortspremiär och balkongmiddagpremiär!

04_02 shortspremiär

 

04_03 balkongmiddagpremiär

…var vi på vinprovning med trerättersmiddag på Brännlands Wärdshus.

04_04 vinprovning

¤ ¤ ¤

I maj…

…åt vi tapas igen!

05_01 tapas

…drog pollensäsongen dessvärre igång.

05_02 pollen

…var vi på bio för att se ännu en film om en stor ödla som förstör allt i sin väg.

05_03 godzilla

…premiärade jag mina nya flip-flops (bara ner till tvättstugan, men ändå).

05_04 flipflop

…vann jag vinlotteriet på jobbet!

05_05 vinvinst

…kollade vi in Raging Steel på Ume Metal Open Air.

05_06 RagingSteel

…provade vi peruker på en marknad nere på stan, och där visade det sig att Marita – precis som jag anade – är snygg i precis allt!

05_07 snygg i allt

¤ ¤ ¤

I juni…

…åt vi en braklunch på Umeås bästa thaiställe; Mai’s Kitchen.

06_01 MaisKitchen

…drog vi till Göteborg, var på Liseberg och hade skitkul – trots regn!

06_03 Liseberg

…åkte vi Sveriges…nej Europas, kanske världens skönaste berg-o-dalbana:

HELIX!
06_02 Helix

…åt vi vansinnigt goda räkmackor i Feskekyrka!

06_04 räkmackan

…köpte vi lektyr inför den stundande semestern.

06_05 semesterläsning

…tryckte jag ett hundratal tygkassar – som torrfällde nå jävulskt!

06_06 torrfällande tygkassar

…var Marita Världens Sötaste Clown™!

06_07 VärldensSöstasteClown

…var vi på forsränning med jobbet.
-Blött, kallt, jobbigt och galet kul!

06_08 forsränning

…provpackade vi inför våran fyraveckorsresa.

06_09 packningen

…färgade Marita håret i en lagom somrig nyans. 😀

06_10 semesterluggen

¤ ¤ ¤

I juli…

åkte vi till Thailand!
(Men passade på att träffa släkten på Arlanda först.)

07_01 Arlanda

…var vi i Bangkok och shoppade, sightsee’ade, vandrade runt och – alltsomoftast – hängde vid, i och kring hotellpoolen.

07_02 BKK poolen

…njöt vi av lugnet på Koh Tao.

07_03 KHT hotellrelax

…badade vi i havet vid Sairee Beach.
…snorklade vi i Japanese Garden utanför Koh NanGyuan.
…färdades vi i High Speed katamaran från Koh Tao till Koh Samui.

07_04 KHT trippelhav

…bodde vi i schyssta hotellrum med utsikt i stil med denna.

07_05 KHS hotellutsikt

…åt vi overkligt god mat, för lite och inga pengar alls.

07_06 KHS sri nuan

…blev Marita besviken över storleken på Thailändsk manlighet.

07_07 KHS HinYai-besvikelsen

…fick jag en liten böteslapp (75kr) och hamnade i det Thailändska brottsregistret, efter att ha kört moped utan hjälm.

07_08 KHS brottslingen

…red vi på en elefant, till Maritas okuvliga lycka!

07_09 KHS elefantridning

…njöt vi till fullo!

07_10 KHS relalalaxa

¤ ¤ ¤

I augusti…

…tryckte jag upp t-shirts inför den stundande Umeå Zombiewalk 2014.

08_01 UZWtshirts

…var jag och Marita och Inger på Restaurang Sagami och åt sushibuffé!

08_02 sushibuffe

…försökte jag att inte tänka på Jan DeBonts ‘Twister‘ (1996) medan vi var på bio och såg ‘Into The Storm‘ – det gick inte så bra.

08_03 IntoTheStorm

…bjöd vi Inger, Danne, Anneli & Milton hem till gården, där vi grillade och hade så trevligt att det slutade med att vi nästan tömde (det iofs ganska skrala) barskåpet!

08_04 tömdebarskåpet

…botade vi baksmällan med bio, ‘Expendables 3‘ – det gick inte heller så bra.

08_05 Expendables3

…var vi på kräftskiva hemma hos grannarna, Malin & Christer. Vansinnigt gott!

08_06 kräftskiva

…gick den äntligen av stapeln! Den jag började fundera på redan under sommaren 2012. Den jag skickade trevande intresseförfrågningar kring i början av 2013, och som efter många långa perioder av väntan – till min stora glädje och skräck – visade sig faktiskt skulle bli av. Den jag sökt polistillstånd för, blivit officiellt sponsrad för och nojjat och stressat upp mig för. Kort sagt; den jag egenhändigt organiserat och sett till att dra ihop:

UMEÅ ZOMBIEWALK 2014
08_07 UZW1

¤ ¤ ¤

I september…

…sörjde jag bortgången av Richard Kiel (1939 – 2014).

09_01 RichardKiel

 

…reste vi till Stockholm för att fira såväl att systersonen (tillika min gudson) Oliver fyllt fyra år, samt att hans mormor (alltså min mamma) fyllt….några flera år.

09_02 Stockholmsresa

…iklädde jag mig återigen rollen som zombie, det var nämligen dags för Zombierun Sverige – som detta år gick av stapeln i Umeå.
(Detta foto innebar även att jag gått hela varvet runt på Instagram, eftersom mitt premiärfoto var en selfie tagen i Sävar under förra årets Zombierun Sverige.)

09_03 Zombierun2014

¤ ¤ ¤

I oktober…

…råkade jag svepa ner beskyddardraken från sin hylla vid dörren ute i hallen, och den gick – om inte i tusen bitar så i alla fall i för många för att på ett tillfredsställande sätt kunna sättas ihop igen (så, trots Facebook-indikationer på att ‘super glue’ skulle komma till undsättning så åkte drakbitarna helt enkelt i soporna).

10_01 dragonisnomore

…var jag zombie ÄNNU en gång (tredje och sista gången detta år!), under zombie-survivor lajvet ‘Sista Evakueringen‘.
-Intressant, är nog det bästa jag kan säga om denna min lajvdebut.

10_02 SistaEvakueringen

…kom lilla mamsingen på besök, och hade med sig ett underbart litet foto på mig och salige morfar. Helt fantastiskt!

10_03 jag å morfar

…skrev jag ett kärleksfullt blogginlägg dedikerat till just lilla mamma!

10_05 mamsingen

…avslutade jag och Marita Halloween med att se en riktigt schysst film!

10_04 Halloweenavslutning TuckerDale

¤ ¤ ¤

I november…

…testade vi årets Skumtomte-smak, pepparkaka – INGEN höjdare!

11_01 juleskum2014

…föll den första snön, som försvann så fort att när den föll igen en månad senare kom jag inte ihåg att den redan varit här.

11_02 första snön

…jobbade jag i dyra finskjortan, eftersom det skulle fotograferas till jobbets katalog och hemsida. Att fotografen skickades runt för att plåta överallt ute i säljlokalen – men inte sändes ut till tryckeriet för att ta en enda jävla bild (trots att faktumet att vi har ett eget tryckeri uppenbarligen är en stor säljpunkt i diverse anbudsförhandlingar) var kanske förväntat, men knappast mindre irriterande och tragiskt.
Det gör ont, liksom.

11_03 jobbariskjorta

…kom hela släkten på besök, för att förskottsfira min stundande 40årsdag!
Mamma, moster Åsa, SysterYster, Fredrik, Oliver & Elliot! ♥ ♥ ♥

11_04 släktbesök

…juleljus-pyntade vi!

11_05 juleljus

¤ ¤ ¤

I december…

…höll jag hov här hemma, tio dagar innan den faktiska dagen. Det blev en stillsam men kul kväll i soffan, med chips, godis, presenter och en MASSA dricka!

12_01 festen

…värmde jag fötterna i mina fådda Ravenous Zombie Slippers!

12_02 zombieslippers

…stod jag på Pilgatans Julmarknad, och sålde massor av örhängen och tavlor!

12_03 PilgatansJulmarknad

…fyllde jag 40! Det var en vanlig tisdag, så jag var på jobbet i vanlig ordning, och middagen var inget speciellt. Men jag fick present (ett presentkort på knivrakning på en salong här i stan!!) åsså vi körde go’fika på kvällen och avslutade i storartad stil med Världens Bästa Julfilm™. Allt som allt; en toppendag!

12_04 födelsedagsavslutning DieHard

…åkte jag traditionsenligt till jobbet, den sista arbetsdagen innan ledigheten, iförd (inte enbart) tomteluva.

12_05 sistajobbdagen

…var vi ute och promenerade på julaftonsförmiddagen, under den lilablå himmeln, i ett tyst, snötäckt landskap. Vackert och avslappnande!

12_06 julaftonspromenad

¤ ¤ ¤

Nyårsafton kommer firas i hemmets lugna, med champagne, trerättersmiddag + finvin och en massa soffa – i den ordningen. Så mer spännande saker än så har inte hänt detta år….men det kan ju räcka tycker man.

GOTT SLUT 2014.

VÄLKOMMEN 2015!

HELIX!

Bevistade i helgen – närmare bestämt på Den Helige Nationaldag – Svedalas främsta nöjespark.
Ni vet den där mysiga lummiga parken som ligger i framkant vad det gäller åkattraktioner men som man trots det skulle kunna vandra runt i flera timmar utan att åka en enda grej…bara för att man helt enkelt inte kan låta bli att trivas där.
-Nej, precis. Det är alltså inte Gröna Lund.

Jag är inte Religiös, men:
Ära vare Liseberg i höjden, och halleluja…tamejfaen!

Jag är absolut ingen sakkunnig auktoritet när det gäller berg-o-dalbanor, men eftersom jag har åkt 30 olika banor på totalt nio olika nöjesparker utspridda över 8 städer i fyra olika länder, så tycker jag i alla fall att jag har tillräckligt att jämföra med för att kunna skriva en rättvis recension.
So, here goes:

Liseberg-Helix_600x240

När jag första gången åkte Lisebergs fabulösa träbana Balder blev jag så sjukt imponerad. Den kändes som en, med svenska mått mätt, enorm satsning! Den utsågs rättmätigt till Världens Bästa berg-o-dalbana i trä både år 2003 samt två år senare, 2005 (den vann även European Star Awards priset för Europas bästa berg-o-dalbana i trä år 2013). Jag har inget negativt att säga om den alls, MEN den är dock fortfarande liten till formatet, åtminstone om man jämför med monsterbanorna i parker här och där i det stora landet i väst.
Så jag hade helt ärligt gett upp tanken på att någonsin kunna åka något motsvarande dessa vidunder, här, i mitt eget hemland… Tills nu!

Lisebergs fantastiska nya storsatsning, Helix, är inte likt någonting annat som finns i Sverige. Den är knappt ens likt något annat som finns någon annanstans i världen! Den är en otroligt genomtänkt, påkostad (200 miljoner kronor) och otroligt skön upplevelse!
Jag har slitit fram och tillbaka med hur jag ska kunna förmedla allt jag vill ha sagt om denna, såhär efter att ha åkt den två gånger, och bara vill få alla att förstå… Och kom fram till att jämförelser fungerar allra bäst.

-Där nästan alla berg-o-dalbanor har ett ‘lyft’ (en inledande uppförsbacke som vagnarna långsamt avancerar i) startar istället Helix med en nedförsbacke!

-Vissa berg-o-dalbanor, de som inte har uppförsbacken, inleds istället ofta med en ordentlig elektromagnetinducerad acceleration, något Helix inte gör – men den har istället två (2!) separata sådana accelerationer, sömlöst infogade mitt i åkturen.

-Många av de största mosterbanorna ligger, av utrymmesskäl, för sig själva på ett stort platt fält. Helix däremot är integrerad i Lisebergs otroligt kuperade topografi och sveper runt bland träd och buskar, samt över, under och kring attraktionerna Lisebergsbanan, Flume Ride och Slänggungan.

-De flesta stora berg-o-dalbanor har en åktid på ca 90-105 sekunder, inklusive den inledande uppförsbacken. Helix klockar in på ca 90 sekunder, men då har den ju som sagt ingen uppförsbacke som ‘äter upp’ tiden, utan den är 90 sekunders oavbruten speed! Och det, mina vänner, är OVANLIGT!

-När jag kollade Lisebergs eget Helix pov on-ride klipp på You Tube (se längst ner) så såg den givetvis ut att vara väldigt smidig och mjuk, men den gör alla professionella berg-o-dalbaneklipp på YouTube. Kameran är ju liksom monterad på vagnen.
Många är de banor jag åkt som varit ljusår från så smidiga som deras filmklipp gav dem sken av att vara, och jag har klivit ur mitt säte med allt från lätt huvudvärk till blåmärken.
Men Helix är precis så följsam och smidig som i klippet!
Visst, fartvindarna piskar i ansiktet, och det finns risk för kramp i armar och händer av att man greppar säkerhetsbygelns handtag så förbannat hårt man bara kan (och åker man den i regnet, som jag gjorde, så gör regndropparna tidvis ONT i ansiktet – men det är ju knappast konstruktionens fel).
Men trots alla svängar, loopar, skruvar, accelerationer och andra vansinnesgrejer den utsätter sina åkare för under en och en halv minut, så hänger såväl huvud som kropp mjukt med. Inte en enda gång kändes banans utformning påfrestande och jobbig.

Jag kan helt enkelt inte säga nog med bra saker om detta veritabla monster till åkattraktion! Helix är en fantastisk upplevelse, och får man chansen att åka den så bör man ta den…till och med om man inte tror att man vågar! Det här är nämligen helt unikt för Sverige, och inte något som bör ignoreras.

Men kom igen nu, är det verkligen värt kötider på över en timme?
-Nej, såklart inte! Det är det ingen 90-sekunders åkattraktion som är. Men det är inte 60+ minuters kö hela tiden. Hålll koll på de många informativa tv-skärmarna (eller varför inte ladda ner Lisebergs egen app, för att se kötiderna direkt i telefonen!) och sikta på kötider någonstans mellan 20-30 minuter istället.
Eller så köper man entré och åkband via Liseberg.se, då ingår tre expresspassbiljetter till valfria attraktioner, så kan man bara glida förbi hela kön som värsta Hollywoodeliten!

Oavsett vad man väljer att göra så är inte Helix något man bör missa.
Det är en unik, pulshöjande adrenalinkick av ett slag jag aldrig trodde skulle uppföras innanför våra gränser.
så…

-DO IT!

PARIS I BILDER!

Den 9 juli drog jag och Marita iväg på en långweekend i Paris…
Så inget tjafs nu, här är lite bilder:
(klicka på en för att öppna bildspelet)

Snart…

Kollar klockan, räknar timmarna.
Snart är det dags att dra iväg på sommarens lilla äventyr.

Fyra dagar i Paris, följt av en vecka i Kungliga Hufvudstaden.

Skulle ljuga om jag sade att jag inte var SJUKT taggad!!! 🙂

Snart - PARIS!

Vi ses när vi ses.

-Åh revoär!

 

Lövås!

Helgen började bra, fortsatte i samma stil och lär avslutas matchande.

Vi åkte iväg mot Lövås på lördagförmiddagen, och väl där fick jag träffa Maritas pappa Pelle och hans fru Anita, samt hennes – Maritas alltså – syster (som jag träffat en gång förut) och hennes man (som jag inte träffat förut).

Efter att ha umgåtts en liten stund hemma hos pappa Pelle & Anita bar det iväg – till fots – ett hundratal meter bort till det stora huset, där jag fick träffa…alla andra!
Det var brödrapar, kusiner, kusinbarn, barnbarn, mostrar och fastrar. Namnen och släkttrådarna snurrade runt i mitt huvud, och jag kommer inte ens ihåg hälften! Men vad jag faktiskt minns är att det var förbannat trevligt folk! ALLIHOP!

Mat & fika i parti och minut.
-Galet god hemgravad lax med egengjord gravlaxsås.
-Minst lika god varmrökt lax!
-Sallader av alla de slag!
-Pizzasmakande matmuffins (tur att ni gjorde en sats till, Anya och Ragnar!).
-Grillat (kyckling, fläsk och tunnskuret älgkött)
-Vitlöksdoftande potatisklyftor (som jag och Marita påtat ihop).

You name it, där fanns fanimej ALLT!

Fikabordet bjöd på fem sorters pajer, jordgubbar, glass, grädde, nutellasås…

Jag kände mig som en ballong när vi senare på kvällen vaggade tillbaka.
Vi bäddade ner oss i stugan bredvid (Lisas Stuga) och jag somnade ovaggad klockan 22.00, sov som en stock i sju hela timmar, gick då upp (klockan var alltså 05) och var sedan ute och promenerade i två timmar. Gick tillbaka till stugan, lade mig bredvid Marita och plippade runt på mobilen i en timme. Somnade sedan om och sov i ytterligare två och en halv timme, till 10.30, då vi bägge gick upp! Länge sedan jag sovit så bra!
(Alla räknekunniga inser nu att sås-Marita sov tolv och en halv timme…)

Vi bilade tillbaka, via Lycksele, Vindeln och Tvärålund, och just nu sitter jag i soffan, väntandes på att klockan ska bli ‘Dags att gå på bio och se Despicable Me 2’.
Borde lägga ut lite bilder här först dock… So, here goes:

Lövås_1

Lövås ligger vid Världs Ände… 🙂

Lövås_2

Lövås_3

Lövås_4

Riktiga män grillar med svetshandskar!

Lövås_5

Lövås_6

Inne i ladan var det som ett litet museum med allehanda gamla föremål man kunde botanisera bland… MYCKET kul!

Lövås_7

Nere vid tjärnen (Lomtjärn) såg jag och Marita en grotesk spindel! Minst 4-5cm mellan benspetsarna! Det visade sig – efter lite efterforskning av Marita – vara en spindel av arten Kärrspindel – vårat exemplar bar dessutom på en smockfull äggsäck!

Lövås_8

Lövås_9

…och välkommen kände man sig!

S-E-M-E-S-T-E-R

Äntligen är helvetesperioden slut… (tänkte först skriva ‘helvetesveckorna’, sedan ändrade jag till ‘helvetesmånaden’, men insåg att kaoset på jobbet nog pågått betydligt längre än så).

Fick i alla fall till syvende och sist tid över att städa i det dammiga rövhål som var tryckeriet. Kändes så otroligt skönt att få torka av överallt – för det KAN ju inte vara sanitärt att befinna sig i en lokal som är helt inbäddad i damm, och det är dessutom ganska pinsamt de gånger kunder kommer in i lokalen och alltså kan se hur skitigt vi har det där vi trycker de kläder de betalar för…

Nåväl, jag överlevde kaoset.
Hann till och med klämma in ett besök på årets Wheels (premiär för mig!) och bilder därifrån finns längst ner i bloggen.

Just nu sitter jag näck i soffan, har varit vaken sedan strax innan fem i morse – vaknade till och kunde sedan inte somna om – och ska snart ta en dusch, raka mig och i allmänhet göra mig så presentabel som möjligt! Efter det blir det bilåkning till Lövås, där jag ska försöka att inte få panik inför premissen att på en och samma gång presenteras för trettio (30!) av Maritas släktingar…

Efter helgen blir det lite tvätta och lite packa, och sedan bär det iväg söderut! Närmare bestämt till Paris!
Fyra dagar ska vi spendera i den stora staden, insupa atmosfär, åka upp i Eiffeltornet, äta gott samt försöka undvika lokalbefolkningen. Sedan åker vi tillbaka hem igen, men stannar upp en vecka i Kungliga Hufvdstaden, där vi ska umgås med mamsingen samt  med systeryster och hela hennes familj – jag saknar dem alla så OTROLIGT mycket!!!
Särskilt den här killen:

Cloudy, with a chance of Pirates!

Nåväl, nog om allt detta (jag måste ändå hoppa in i duschen nu).
Men först, som utlovat:

WHEELS 2013

 

Jul/nyår

Lite blandat…

Det har snöat en hel del här i Umeå under julen.

01 Umesnö

Men det struntade vi (jag, Inger och den tillresta Lilla Mamman) blankt i, eftersom vi på lördagen den 22:a december åt supergod middag!

02 Tapas

Morgonklapp från mitt ♥!

03 Morgonklapp

Och apropå mitt ♥, hon jobbade sent på julafton, så vi väntade med att äta julmat till hon kom hem. Vilket innebar att detta läckra bord stod uppdukat och klart först vid 21.30-tiden. 🙂

04 Julbordet

Lite julklappar…..

05 Julklappar 1
Humor och skräck om vartannat!

06 Julklappar 2
Boken OCH påsakanet den ligger på…

07 Julklappar 3
En strut som en gång i tiden var full med tryffelpraliner!

08 Julklappar 4
Dyrbart vin från jobbet, straxt bakom den underbara fotoserien från min lilla gudson!

Och apropå underbara saker:
-Lilla Mamman!

09 Lilla mamma

Efter julhelgen speedade vi raskt norrut i nattmörkret!

10 Speeding through the night

Där firade vi nyår, med lyxmiddag!

11 Förrätt
Förrätt:
Glödrökt regnbågslaxfilé i en syrlig rosépepparfraiche, på saftigt rågbröd med smak av lingon och röda vinbär.

12 Varmrätt
Varmrätt:
Helstekt Rostas, potatisgratäng med purjolök och västerbottenstäcke, grönsallad, Jensens Bøfhus klassiska rödvinssås

13 Efterrätt
Efterrätt:
Chokladmousse med hallonsås

Någon dag efter nyår blev det lite mindre svinkallt (temperaturen då vi kom upp låg på mellan -20 och -30), så då passade jag på att bygga en “snögubbe”. 🙂

14 Scary snowman

På vägen hem stannade vi i Svanstein en liten stund.

15 Svanstein

Och sedan stannade vi – eller saktade i alla fall ner – ytterligare några gånger, för att beundra det fritt strövande djurlivet.

16 Ren

Lekte lite med ett ritprogram jag hittat till mobilen…

18 the fuzz

Sist men inte minst: Det är svårt att inte beundra naturen i norra sverige.

19 Da view

2012 års…

…bästa/sämsta på bio:
Drive
-Lågmäld thriller (inte action, oavsett vad filmbolaget vill marknadsföra den som) med en fantastisk Ryan Gosling i huvudrollen. Dess styrka ligger i modet att våga röra sig långsamt framåt – i en tid då allt helst ska gå så fort som möjligt. Den krypande hastigheten gör de få explosiva sekvenserna än mer chockerande! Filmen hade visserligen premiär redan 2011, men jag såg den först den 3 januari 2012, och året fick därmed en kanonstart!

The Dark Knight Rises
-Christopher Nolans sista del i sin egen fantastiska filmsvit om Bruce Wayne/Batman. Givetvis är den inte bättre än 2008-års ‘The Dark Knight’, men det är ingens fel (utom möjligen Nolan’s eget, det var ju trots allt han själv som lade ribban så jäkla högt), men den är däremot en suverän avslutning, fylld till bredden med kanonbra skådespelare, med en hjärtskärande bra Michael Caine allra längst upp i toppen.

The Darkest Hour
-Moskva invaderas av rymdvarelser och apokalyptiskt kaos inleds, med allt vad den innebär i form av jakt på mat och vapen samt en ständig kamp mot såväl de elaka utomjordingarna som de ‘Mad Max’-influerade gängen som alltid dyker upp och drar nytta av sådana här situationer!
Hade inte särskilt stora förväntningar på denna, men lyckades ändå bli besviken – trots Joel Kinnaman.

…bästa/sämsta på dvd:
Helt omöjligt egentligen, har sett så otroligt många filmer på dvd under 2012, men i toppen ligger solklart ‘Moneyball’,’ The Descendants’, ‘Safe House’, ‘The Next Three Days’, ‘The Help’, ‘Law Abiding Citizen’, ‘Hatchet’ och ‘Taken’.
Och långt där nere i botten, osandes gammal dynga, ligger ‘Gag’, ‘The Nest’, ‘Piranha’ (2010), ‘Rush Hour 3’, ‘Survival of the Dead’ och ‘Hatchet II’.

…klimax:
Vad som kändes som sex månaders oavbrutet origamivikande kulminerade i en månadslång utställning (sista dagen att se den – på Ersbodabiblioteket – är nu på måndag) och totalt fyra marknadsdagar. December var så sjukt hektisk att jag tidvis inte visste hur jag skulle orka med!

…anti-klimax:
Mer film letar sig ner på listan, för biovisningen av ‘The Hobbit’ jag var på dagen efter min födelsedag kan ju inte räknas som något annat än ett sort fett antiklimax. Med 20-30 minuter kvar frös bilden och SF-personalen kunde inte fixa problemet. Det blev även ett dubbel-antiklimax……eftersom filmen helt enkelt inte var särskilt bra.

…överraskning:
Positivt: Att min origamiutställning ledde till ytterligare två utställningar i mars och maj nu i år.
Negativt: Att jag skulle vara så otroligt less på Koh Samui efter min treveckorsresa i augusti/september. Finns inget att tillägga egentligen, jag åker gärna tillbaka till Thailand, men i sådana fall antagligen bara till Bangkok.

…mest förväntade:
Tänker ignorera allt trassel som att vara sängkamrat med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och A-Kassan innebär, även om det var lika ovälkommet som förväntat, och istället fokusera på det som jag VET att alla 116 891 (2012) innevånare i den här kommunen skulle rösta på; att det klottrades i den nya gångtunneln under Järnvägsgatan.
Efter allt jävla tjafs om huruvida konsten i tunneln skulle uppmuntra till klotter, efter censuren av sagda konstverk för att undvika klotter och efter den självklara och högljudda kritiken av denna censur så klottrades det likförbannat på de dyrbara väggarna.
Nåt punglöst svin var såklart tvungen att ta till en sprayburk och skriva nåt totalt meningslöst.
Jag vet i ärlighetens namn inte vem som förtjänar mest stryk… Puckot som tyckte att Sara Lidman-citatet “Skriv något på väggen så att andra får veta hur du har det” var ett bra citat att trycka på ett förväntat klotter-Mecka, idioterna som godkände citatet, den totala mesen som fegade ur och i sista stund TEJPADE ÖVER det svindyra konstverket eller skithögen som spelade rätt in i allas händer genom att till syvende och sist klottra i tunnelhelvetet i alla fall.
-Känns som att en fyrdelad förstaplats är mest passande.

…avslut:
Sade upp mig från mitt gamla jobb, utan något nytt att ta sikte på. Nervöst – givetvis! Men det var så otroligt behövligt att jag i ärlighetes namn inte vet hur många månader, veckor, dagar eller ens TIMMAR till jag skulle stått ut om jag inte fått sluta när jag slutade!

…nystart:
Åsså sade det bara bippelibopp så hade jag fått ett nytt jobb! Screentryckare och broderare på Fronta Umeå Reklam… Betydligt lägre lön, men jag slipper jobba helger, kvällar och nätter. Åsså är det såklart hur kul som helst!

…äckligaste:
Min polypoperation kan inte nomineras här, eftersom jag var nedsövd under hela proceduren. Däremot var jag mer än vaken udner återbesöket en vecka senare då de sammanlagt 60-80 centimeterna äckligt kletig bomullsremsa skulle dras ut från mina bihålor!!!
Jag har aldrig varit med om något liknande, och trots att mina ögon var hårt igenknipna nästan hela tiden så var det solklart årets mest avskyvärt vidriga!

…pryl:
Min nya telefon borde nog listas här, trots att jag inte köpte den förrän i november, eftersom jag inte släppt den sedan dess!

…bästa köp:
Smärta, sömnlöshet och frustration, sällan har väl ett ‘bästa köp’ kommit med så många otrevliga bieffekter. Men jag hade faktiskt saknat den där brännande smärtan av näst intill kluvna tumnaglar – efter att ha tryckt så hårt och länge på styrkorset och A-knappen att mina ögonfransar börjar svettas!
Allt detta förutsätter att Inger köpte sitt begagnade Nintendo DS under 2012 (och det innebär även att mitt bästa köp egentligen var Ingers bästa köp).

…sämsta köp:
Har inte köpt så många usla saker under 2012, men nominerar mer än gärna den bisarra ljuslyktan jag köpte från jobbet. Visst, den är fin och allt, men ljusen rinner utav bara helvete i den, och den fina glastuben är – efter mindre än ett halvt blockljus – nedsotad och stearindränkt.
-Trist!

Futurum:
Min hittills enda större plan inför 2013 är att jag ska se till att vara på Stockholm Zombiewalk detta år, och inte missa det för NÅGOT!!

Tillägg; 2012 års mest oinspirerade:
-Den här listan!
Fråga mig inte varför, men jag hade ingen som helst lust att göra den – och plöjde bara igenom allt detta för att jag innan nyår lovat att göra det.

Presenter till alla!

Få saker är så roligt som att köpa presenter till folk när man är utomlands… Inte nödvändigtvis “souvenirigt” skräp, utan sånt som bara helt enkelt känns kul att ge bort.

Då jag var på Jatujack Weekend Market i Bangkok fick jag syn på små “tetraväskor” – pyramidformade små miniväskor i mönstrat tyg med färgmatchande dragkedja på. De såg så otroligt kul ut att jag bestämde mig där och då för att köpa sådana åt nära/kära/släkt/bekanta, och sedan fylla dem med diverse saker – vad för något kunde jag ju bestämma mig för senare…….

Och på den vägen är det.
Har nu en liten samling av dessa väskor här hemma, var och en fylld med:

  • En liten påse torkad thailändsk chili, från Nathon på Koh Samui.
  • En liten mässingselefant, från Thanon Maha Rat-marknaden i Bangkok.
  • Ett snidat doft-blomljus, från Jatujack Weekend Market i Bangkok.
  • En snäcka, (plockad av mig) från Sairee Beach på ön Koh Tao eller någon av stränderna kring Koh Samui.

-Det här känns roligare att ge bort än…jag vet inte…en kylskåpsmagnet som det står “Thailand” på eller nåt sånt.
Och för den som nu undrar: Jag bryr inte så mycket om att jag ännu inte gett bort en enda av dem, och att innehållet i väskorna nu alltså är avslöjat för alla dem som kommer få en. Det är kul att ge bort dem i alla fall. 🙂

The Lamai lamentation

Koh Samui får ofta mycket skit av elitistiska solresenärer för att den är “turistig”, men jag håller inte med. Jag tycker inte att det är så – i alla fall inte i Lamai, där jag varit bosatt de tre gånger jag varit på den ön. Kanske har kritikerna enbart befunnit sig i Chaweng, där det ÄR mer “turistigt”, eller så var de kanske ute efter en orörd, kritvit strand utan vare sig solstolar, ananasförsäljare, hotell eller barer – som i ‘The Beach’ med Leo DiCaprio.
Men jag ska berätta en hemlighet: De där ställena FINNS INTE LÄNGRE i Thailand!
Eller jo, kanske. Om man hyr sig en liten Long-Tail båt och ger sig ut på havet utanför Thailands kust, kryssar fram och tillbaka tills man hittar någon liten plopp mitt ute i vattnet där ingen – eller åtminstone få – varit och kliver iland där. Ja, DÅ kanske man hittat en sådan plats… Jättemysigt och superhärligt (tills man blir hungrig och/eller törstig).

Men tillbaka till Lamai då.
Nej, den är inte turistig… Men jag tyckte denna gång att Lamai förfallit. Inget var annorlunda – vilket väl är okej, men inget var heller bättre. Skräphögarna var större, alla fel och trasigheter var kvar – antingen som jag såg dem för 2½ respektive 7½ år sedan eller rent av MER fel och MER trasigt.
Hela orten….eller faktiskt hela ön….är kvar i det förgångna, och vägrar flytta sig framåt.
Kanske är det därför det kändes som att turisterna övergett stället?
Jag vet att tidsperioden jag rest dit under inte är högsäsong, men det var tidvis löjligt…nej, patetiskt! Stränderna gapade tomma, hotellkorridorerna ekade, oftast var jag helt ensam i frukostrestaurangen och fler gånger än vad som kändes bekvämt var jag helt ensam inne i de butiker jag ville titta runt i.
-Låter det skönt? Det är det inte, tro mig!
Det är kanske skönt i ett par dagar, sedan blir det mest obehagligt. Varför är det ingen här? Vad är det jag missat? Varför har alla övergett det här stället….? Och det var då jag började se hur förfallet allt var. Hur hopplöst EFTER det är.

De västerlänningar man faktiskt såg var så kallade “övervintrare”. Äldre personer – nästan enbart män – som bosatt sig i Thailand, antagligen för att pengarna räcker längre där – till mat, till sprit…och antagligen till poontang också.
En morgon, vid 08.30-tiden, då jag satt och åt frukost kunde jag inte låta bli att äcklas av den skalliga, rynkiga, söndersolade engelsmannen som satt ett par bord bort, drack en Singha och sluddrade en massa goja till de thailändska tjejerna som serverade. Halvt på thailändska, halvt på engelska. Men sluddrigt likförbannat. De svarade honom ibland, men ignorerade honom annars så gott det gick.
Jag fick en känsla av att han satt där, på morgonfyllan, ganska ofta.
-Och han var inte ensam…
Hela orten – ön -verkade övergiven av alla utom just dessa halvfyllon som dricker öl tidigt på morgonen och kör runt på mopeder med unga thailändska tjejer sittandes bakpå…

På väg mot andra resmål (jag vill gärna besöka Kina, Japan och Australien) skulle jag gärna stanna i Bangkok ett litet tag. Det är en stor, spännande stad fylld till bredden av en massa intressant shopping och god mat…
…men efter att ha varit på Koh Samui år 2005, 2010 samt nu i år 2012, i sammanlagt tio veckor, har jag nu bestämt mig för att dit kommer jag aldrig åka igen.

-Tack för den här tiden, Lamai, men nu räcker det.