Maskörskolan – ett sista inlägg.

 Jag skriver inte detta för att jag så gärna vill “få upprättelse” eller för att jag tycker om att prata om det här. Jag skriver det snarare för att jag INTE vill prata om det, men jag vet samtidigt att många kommer fråga…

 Förra onsdagen hade jag en meltdown i klassrummet.
Det blev hög volym, hårda ord och mer sagt än vad jag önskade.
Det hela slutade med att jag tog mina saker och gick hem…

Jag såg det som en pinsam grej som jag skulle vara tvungen att lida pin för den efterföljande måndagen.
 -Men läraren såg det tydligen inte så…
Hon kände det som att jag var våldsbenägen!
Ja, jag vet…det är helt jävla sjukt!

 Jag visste dock inte att hon tolkat det så, och så vitt jag hört från andra i klassen så hade det låtit på henne som att hon inte skulle tänka mer på det, och istället komma tillbaka på måndag för att ta nya tag och lösa eventuella problem.
Men på torsdageftermiddagen ringde det i min mobil, och jag blev kallad till ett möte på fredagen med en av de administrationsansvariga.
Under telefonsamtalet fick jag veta att läraren trott att jag skulle klippa till henne (varifrån hon fick det intrycket har jag ingen aning!!!) samt att mina klasskompisar tydligen “varit beredda att hoppa in och hålla i mig”
 -Jag sade att det finns inte en chans i helvete att det var sant och frågade ifall hon hört detta av eleverna själva, eller läraren – varpå hon var tvungen att erkänna att det var från läraren.

 Nåväl, under mötet på fredagen var även läraren med.
Jag fick veta att hon kände sig nervös för att “det kunde hända igen” och orolig för det stundande utvecklingssamtalet – “vågar jag ens ge dig kritik och tala om vad du behöver bli bättre på”
 -Jag satt mest i ett sorts bedövat chocktillstånd. Vad fan var det frågan om?! Vågar hon tala om vad jag behöver bli bättre på?!? Det är hennes jobb att göra det, och det är ju för fan precis det hon gjort de senaste tre-fyra månaderna!?

 De ville att jag skulle lova att “det aldrig skulle hända igen” – men VAD undrar jag. VAD ska aldrig hända igen?! Det faktum att jag höjde rösten, eller att jag kritiserade lärarens i mina ögon opedagogiska undervisning?
 -Jag gissar att kombinationen av de två gjorde att hon såg det som en personlig attack.

 Hursomhelst så kände jag under mötets gång att jag skulle få det svårt att fortsätta en utbildning där:
 1) Jag inte vågar öppna munnen utifall att det tolkas som orättvis kritik.
 2) Jag inte kan lita på att lärarens kommentarer är sanningsenliga eller bara sagda för att hon “inte vågar annat”.
 3) Jag tycks betraktas som ett olösligt problem…

 Läraren sade att “jag kanske kan lita på dig igen om två-tre månader”, men jag hade nog redan stängt av då – för jag reagerade knappt på det.
Däremot kände jag TYDLIGT den verbala örfilen som inträffade då den administrationsansvarige flera gånger sade att jag inte skulle bestämma mig där och då, utan att hon skulle ringa mig under den kommande veckan – och läraren AVBRÖT HENNE och sade: “Försök inte övertala Micke nu…”

 Det var liksom droppen…
Hon vill inte ha mig i klassrummet, och även om jag faktiskt VILL fortsätta och trots att jag verkligen GILLAR alla mina elva klasskompisar så finns det ju såklart ingen chans att jag kan gå kvar – när läraren inte vill ha mig där.

 Så jag har inte varit där sedan jag lämnade lektionen förra onsdagen, och från och med terminsslutet nu på onsdag kommer jag ha avslutat min utbildning.

 Så nu vet ni det och ni har fått veta hur hela denna sorgliga, skrattretande och patetiska historia utvecklade sig. Hur det faktiskt kunde bli såhär jävla illa kan jag dock inte riktigt svara på, eftersom det svaret nog bara finns inne i min före detta lärares bräckliga psyke.
 -Frågar någon om det så lär jag svara…men fråga helst inte.

Är det avslutat på eget begär?
 -Ja, absolut. Ingen har sparkat ut mig, men som det ser ut nu finns det ingen möjlighet för mig att fortsätta.

Är jag bitter?
 -Jag skulle vilja säga nej, men det skulle vara en lögn. Jag älskar masker, makeup-effekter och förklädnader. Jag är en teaterapa och att gå den här utbildningen var min dröm. Så det är svårt att inte känna viss bitterhet över att det tagit slut på detta sätt.

 Jag var ett rövhål på omsdagen, men mitt överreagerande den dagen kan på intet sätt mäta sig med lärarens minst sagt skumma överreaktion under de efterföljande dagarna.
 -Men jag antar att hon kommer känna sig lugnare nu, när jag inte är där längre.

¤


Makeup gjord på torsdagen, “dagen efter”, av fabulösa Lina.

Maskörskolan, vecka 13 (+Kiruna och The LOO)

Den gångna veckan har vi sysslat mycket med teckning.
Porträtt-teckning av livs levande modell
(ansikte enbart, inget näckande i sminksalen här inte!)
samt avteckning av befintlig konstnärsbild.
-På onsdagen sminkade vi in en av konstnärsbilderna.

Var det svårt?
 -Ja, ganska.

Var det kul?
 -Inte alltid.

Har haft noll inspiration vad det gäller bilder från veckan, så ett bildspel får räcka.
-Enjoy!

¤

Förra helgen var jag ju i Kiruna för att fira en 40-årig yngling.
Från festen fanns det tyvärr minimalt med foton
(pga bluddrigt avtryckarfingrar å allt det där),
men jag fångade i alla fall Kiruna på bild dagarna innan…


Flygplatsen var ganska öde.


Men utsikten från hotellet var magnifik!


You are my sunshine, my only sunshine…


-Finn (minst) ett phel!

¤

Sist men inte minst:

Maskörskolan, vecka 12 – ADDENDUM!

Idag var jag och Teluvio på SACO-mässan på Stockholmsmässan i Älvsjö.
Klockan 10.00  intog vi Folkuniversitetets monter i Hall C, satte upp den
provisoriska spegel, blandade smink, tog ett djupt andetag och satte igång!

Det fanns inte så mycket tid att fotografera under tiden vi höll på att sminka.
Men jag tog några bilder efteråt i alla fall…


Vato Loco
 & The Hippie!


Vato Loco
: “Bring us da focken burgers or I kill you, puta!”
The Hippie: “Like, yeah, dude, you know, for real…”

Tog tåget hem, i full mundering, och insåg samtidigt att jag på ett ypperligt sätt lyckats
kombinera BÄGGE mina redovisningsarbeten! Förklädd till hippie (70-tal, eller nära i
alla fall) och med karaktären tagen utanför “scenen”, likt Stanislavskij i sin ungdom! 🙂

Maskörskolan, vecka 12

 Inget sminkande denna vecka – bara ren och skär teori.
 -Sinneströttande, men intressant!

 I måndags skulle jag redovisa ett arbeta om teaterhistoria, närmare bestämt om Konstantin Stanislavskij och Bertolt Brecht. Jag fick ett par dagar på mig för att göra detta arbete…
Jag var så stensäker på att jag skulle tycka att det var sådär riktigt avgrundstråkigt! Men det var förvånande nog ganska kul, väldigt intressant och oväntat lättöverskådligt…

Vill ni läsa om Stanislavskij och Brecht?
Klicka här under för att komma till PDF’en!
TEATERHISTORIA

¤

 Idag var det dags för redovisning av Dräkthistoria (kläder, smink, hår osv). Min tidsperiod var 70- och 80-talet, och jag trodde seriöst att jag skulle vara tvungen att skjuta mig i huvudet för att få det att försvinna! Texten tragglade jag mig igenom på ett par-tre timmar, men efter att i ett ANTAL timmar slitit med vad jag hoppades skulle kunna bli en kompletterande DVD-filmpresentation om dessa årtionden så höll jag sånär på att ge upp.
men jag tog en paus, och återgick till mitt redigerande ett par timmar senare. Igår kväll, vid 22-tiden, var jag  äntligen 100% klar!

Vill ni läsa snabböversikten om modet på 70- och 80-talet?
Klicka här under för att komma till den tjusiga PDF’en!
DRÄKTHISTORIA

¤

Läs den gärna, och klicka sedan här för att kolla in filmpresentationen! 🙂

En sak till:
skulle ni få för er att besöka SACO’s mässa vid Älsvsjömässan imorgon, torsdag 17/11,
nån gång mellan kl.10-13, så se till att leta upp Folkuniversitetets monter (#C 0539),
för då kommer jag och Teluvio vara där och sminka varandra till mustaschgubbar! 🙂
Jag kommer återigen försöka förvandla henne till Danny Trejo, men originalplanen –
att hon precis som under måndagen förra veckan – skulle förvandla mig till Adolf Hitler,
sprack efter diskussioner bland personer lite högre upp på stegen…

De tyckte, kanske fullt förståeligt, att det inte skulle vara bra PR
att ha Hitler ståendes i Folkuniversitetets mäss-monter. *hahaha*

Så, jag kommer plocka med mig en sliten hippieperuk som finns på skolan, Teluvio har
fått låna en Strindberg-mustasch (av Josefin) och dessa saker, kombinerat med vad
hon än känner för att göra med sminket vi kommer ha med oss, lär nog stavas SUCCÉ!

Så, glöm inte:
SACO-Mässan i Älvsjö.
Imorgon, torsd 17/11.
Klockan 10.00-13.00.
FU’s Monter; C 0539.
-Vi ses!

Maskörskolan, vecka 11

Vafalls?!
 -Är skolveckan redan slut – mitt på blanka tisdagen?!

 Nej, givetvis inte. Men såväl tisdagen som onsdagen denna vecka kommer gå åt till självstudier i de teoretiska ämnena Teaterhistoria och Dräkthistoria. Vi har tilldelats varsin kategori inom de två ämnena, och dessa skall vi alltså forska lite om och kring – för att sedan redovisa inför klass och lärare på måndag (Teaterhistoria) respektive onsdag (Dräkthistoria).

 -Inför Teaterhistoriaredovisningen blev jag tilldelad (Constantin) Stanislavski och (Bertholt) Brecht…och innan ni säger något; Nej, jag har praktiskt taget ingen aning om vilka dessa herrar är! Var till och med tvungen att forska fram de parentesförsedda förnamnen! Men detta skall det alltså bli ändring på, eftersom jag naturligtvis kommer vara tvungen att lära mig en massa om de bägge, deras betydelse för teatervärlden, skillnader mellan dem samt vad än annat jag kommer åt.

 -Inför Dräkthistoriaredovisningen ska jag fördjupa mig i kläder, smink och frisyrer från 1970- och 80-talet. Har just nu ingen aning om hur jag ska lägga upp detta, men det får väl visa sig så småningom. Ska försöka låta inspirationen komma av sig självt. 🙂

 Ovanstående gör såklart att det inte finns mer än måndagens lektion att visa några bilder från. Men det är inte fy skam, eftersom vi i måndags skulle sminka in den mustasch vi spenderat veckan innan lovet med att tamburera fram!

 Jag plockade med mig videokameran och satte upp den framför spegeln, pekandes rätt in i nyllet på Teluvio. Givetvis skulle allt filmat material (ca 2 timmar) bli helt olidliga att sitta och titta på i vanlig hastighet, men trycker man ihop det till ca 5 minuter så blir det genast mer uthärdligt – och, faktiskt, ganska kul! 🙂

Changing Teluvio (into Danny Trejo)!

Enjoy!

¤

Klicka på minibilderna nedan för lite fler bilder på själva resultatet.

  

 

 

 Jag önskar att jag haft vett nog att låta kameran stå kvar då det var Teluvios tur att förvandla mig till vad som ju måste vara en av de mest hatade människorna i modern tid; Adolf Hitler!

 Innan ni tittar på bilderna nedan, så vill jag gärna påpeka att Hitler var Teluvios val, inte mitt! Jag är såklart inte på något sätt involverad i nazism eller politiska partier med segregering på dagordningen, och när jag i sminksalen tittade mig i spegeln kändes det då och då ganska olustigt.
MEN, jag hade dock, för realismens skull, införskaffat en passande skjorta med matchande slips, och hade till och med tillverkat en liten hakkors-symbol att fästa på skjortfickan… Och i stark kontrast till allt som kan tyckas negativt och besvärande med att förvandlas till Adolf Hitler, så måste jag ju tycka att det är VANSINNIGT SNYGGT gjort!

Kort sagt:
FEM STORA STJÄRNOR TILL TELUVIO!


-Teluvios inspirationsbild inflikad i nedre vänstra hörnet.

 Hade någon oinvigd person kommit ner i sminksalen hade det nog varit en mer än lovligt bisarr syn – eftersom det bland oss, förutom diverse distingerade mustachprydda herrar samt ovanstående Mexikanska gangster-skådis och den Tyska nazistdiktatorn, även fanns allt från en läcker DragspelsBoyToy och August Strindberg till en sliskig porrskådis och en pizzabagare (från Bagarmossen).

Klicka på bilden nedan för en närmare titt på alla kreationerna!


Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas:
Vi är en brokig skara – men kul har vi! 🙂

Maskörskolan, vecka 10

 Hela denna vecka har vi sysslat med tamburering.
Såväl måndagen som tisdagen kändes som ett enda långt pillrande med hårstrån, tyllväv och tambureringsnål samt diverse krämpor uppkomna av att ha suttit dubbelvikt över en perukstock flera timmar i sträck…

 Nåväl, eftersom jag fortfarande inte tänker avslöja hur jag tänkt att slutresultatet ska bli, så har jag inte så mycket mer att bjuda på än ett gäng bilder på själva tambureringen in progress.

 

 ¤ Tambureringsnålen; som är som en virknål, fast själva “kroken” är betydligt mindre – och ungefär 100 gånger vassare. Den fastnar i allt! …HELA TIDEN!
 ¤ Till min mustasch använde jag buffelhår, som – precis som skägg/mustaschhår – är mycket stelare än vanligt hår.

 

 ¤ Med hjälp av ovanstående nål knyter jag sedan fast ovanstående hårstrån i en tyllväv. Förfaringssättet känns just för tillfället för komplicerat för att förklara här. Men det är trots det i grund och botten inte jättesvårt – fast ganska pillrigt!
 ¤ Hårstråna är av rent praktiska skäl MYCKET längre än vad man oftast behöver, vilket gör att det under pågående tamburering ibland är enklast att försöka hålla undan det man hittills tamburerat klart.

 Under tisdagseftermiddagen och onsdagförmiddagen friserade jag klart mustaschen – klippte och formade – och den ligger nu sparad i en liten ask, väntandes på måndagen den 8e november, då den tillsammans med Mastix-lim, sealer, makeup-vax, fetsmink och puderskuggor ska agera kronan på verket i mitt försök att förvandla Teluvio till…någon annan!


(Nej, jag ska inte förvandla
henne till Homer Simpson!)

Och apropå Teluvio, här är diktatormuschen hon gjort åt mig:


-Sehr gut, ja?

 Lite annat som hänt är att jag i måndags eftermiddag fick vara med då Josefine skulle testsminka några personer inför en pjäs hon ska hjälpa till med (jag skäms och ber om ursäkt för att jag i skrivande stund inte minns vare sig vad pläsen heter eller var den ska spelas, annat än på en teater någonstans i närheten av Odenplan). Jag var mest där och tittade på. Visst, jag kanske hjälpte till med småsaker lite här och där, men mestadels stod jag nog bara bredvid. Tog dock tillfället i akt och passade på att testa två maskeringsprylar som maskansvarige hade med sig; Collodium (ett flytande ämne som krymper när det torkar, och därför kan användas för att skapa väldigt trovärdiga ärr) samt ögonblod! Önskar DEFINITIVT att jag haft sinnesnärvaro nog att ta en bild på mitt blodiga öga – efter att jag droppat ögonblodet rätt in i det. Det såg helt enkelt fördjävligt* ut!!!

 * – “fördjävligt” är i det här fallet någonting mycket bra! 🙂

 På tisdagen blev jag bjuden på lunch av min syster, som var ute på promenad med Oliver. Vi var på Thang Long Pho, på Upplandsgatan – nära Odenplan, där vi smaskade länge och väl på diverse rätter ur deras Vietnamesiska buffé. Mycket gott – mycket trevligt!

 På onsdagen hälsade jag på Lain på hennes jobb under min lunchrast, där jag fick det stora nöjet att emotta mina alldeles egna LainWarmers™!

 Och på onsdageftermiddagen/kvällen festade vi till det i sminksalen, med fortsättning ut på krogen! Kvällen blev, för min del i alla fall, ganska kort – för jag var så förbannat trött! – men fram tills dess hade vi i alla fall extremt kul!

Teluvio skötte kameran…


…medan Alexandra och Isabell chillade,…


…Lina nattsuddade…


…och jag såg rött!

Men nu är det äntligen höstlov, och imorgon flyger jag hem till
Umeå, och kommer tillbaka till Stockholm igen först om 9 dagar!

Lär ju dock dyka upp här igen innan dess…

Maskörskolan, vecka 9

 Hej!

 -Jag är fortfarande här!

 Insåg (ungefär samtidigt som jag fick skäll för det) att jag aldrig uppdaterade bloggen efter min meltdown i måndags – för det var precis vad det var, en total meltdown!

 Hade kuratorliknande samtal med Världens Bästa Lain™ och åkte tillbaka till skolan (som jag ju bara reste mig och lämnade en dryg timme in på dagen) strax inna lunch för att prata allvar med läraren, Jenny. Jag tänker inte gå in på allt vi pratade om – eller allt som rör sig i mitt huvud, av vilket mindre än en bråkdel är för öppna dörrar – utan ska bara nöja mig med att säga att jag åkte hem på måndagen utan att veta ifall jag ville gå kvar i skolan eller inte.

 Men många saker klickade efter att ha pratat med alla mysiga, snälla och i största allmänhet älskvärda människor i min närhet. Blir faktiskt sådär riktigt löjligt varm i kroppen när jag tänker på det…

 Det enda som inte satt som en keps var kommentaren “Sluta gnäll!”, från en man som själv inte tycks spendera sin tid med så mycket annat än just precis det… Gnäll!
Borde kanske bjuda honom på en Liten Sashimi från Bamboo South i Heron City…

 Nåväl, jag tvekade ända fram till tisdagmorgonen, men masade mig i alla fall iväg – med en enda tanke i huvudet; att jag skulle sätta mig med ett frisördockehuvud och bara slita mig igenom måndagens uppgift – som jag ju hade missat.
Jag ska villigt erkänna att jag kallsvettades (ja, alldeles på riktigt) under de första 45 minuterna då, då jag höll på att försöka göra en inbakad fläta på tvärsen och sedan SY (som i nål & tråd) in löshår i mitt dockhuvud… Men det gick till slut!

 Var det snyggt utfört? -Nej, inte särskilt…
 Var det korrekt utför? -You bet your butt!

 Gjorde löshårsgrejen på förmiddagen, och det blidde inga foton – men det var mest för att jag var så upptagen med att snabbt inleda tisdagens uppgift. Vilket gick ut på att kombinera tekniker och göra en sorts uppsättning.
 Jag borstade ut håret, gjorde en hög hästsvans, bakade in två vad-de-nu-hette (ser ut som donut-formade tvättsvampar), flätade och hade mig. Jenny (läraren, för de av er med taskigt minne) hittade bitar av nåt sorts formbart metallnät i ett skåp och gav dem till mig med ett “Du kan kanske göra nåt av de här?”.
 Slutresultatet, efter en massa pillrande, var kanske inte jätteavancerat – men jag kan inte låta bli att tycka att det åtminstone var stilrent och…ja, faktiskt…ganska snyggt!

  

 På onsdagen skulle vi börja tamburera – vilket är den ganska så uråldriga och extremt fascinerande konsten att göra peruker, mustascher mm… Eftersom en peruk, för en nybörjare, säkert skulle ta MINST 1-2 månaders hårt arbete, så var det “bara” en mustasch vi skulle göra.
Vi parade ihop oss, funderade ut vad vi ville göra, mätte på vår tilltänkta partner och började sedan – efter många och långa instruktioner av Anette (ny lärare denna dag, försök hänga med nu) – tamburera!

 VAD jag tänkt göra i mustaschväg och hur jag tänkt att slutresultatet ska bli tänker jag låta vara osagt ännu så länge. Lämnar även själva tekniken åt en senare blogg, men kan bjuda på ett par bilder av mitt Work In Progress…. (Vi kommer hålla på med tambureringen hela nästa vecka också, och jag kommer med största sannolikhet plocka med mig perukstocken, hår och tambureringsnål upp till Umeå under höstlovet och jobba på där uppe).

Teluvio är den stackare som efter höstlovet, med god hjälp av mitt
fabulösa hantverk,
kommer förvandlas till en mustaschprydd man!
Hon å sin sida har valt att förvandla mig till en av de kanske mest
välkända mustaschbärarna
i världshistorien…
Kanske Groucho Marx? Är det Tom Selleck? Eller Hercule Poirot?
Nej… Adolf Hitler!!!
Ska bli spännande – om än ganska obehagligt!

Tamburering på gång!
↓ ↓ ↓ ↓ ↓

 Var för övrigt hamma hos Lain i fredags.
Vi käkade gott, hängde i soffan, snackade skit, tutade och lyssnade på musik.
Kort sagt en mycket trevlig kväll – under vilken jag plåtade en av hennes katter… 🙂

Hemsjuk…

 Trots att jag fortfarande snorar och har mig så är jag faktiskt bättre än jag var förra veckan – så det blir skola igen imorgon. Men den mer överhängande sjukdomen blir dock bara värre och värre….
 -Hemsjukan!!!

 Kollar kalendern och inser att det faktiskt, på dagen, bara är 2 ynka skitmånader sedan jag kom hit – och det känns som minst ett halvår! Det mesta är (i min skalle) just nu bara hinder på min väg hem. Lektionsdagarna är bara streck i en nedräkningskalender, timmarna framför tv’n likaså. Nätterna i mammas vardagsrum känns längre och längre och under alla satans minuter på pendeltåg, tunnelbanor och bussar kan jag liksom känna hur mina dyrbara minuter rinner undan, nedför sätet, ut genom dörren och skvätter ner på banvallen/asfalten.
Den ständigt återkommande tanken är:
“Jag har bättre saker att göra med mitt liv – jag skulle till exempel kunna åka hem!”

Trist, eller hur!

 Tanken att jag nog skulle ha hållit ut en stund till och funderat ordentligt över vad jag egentligen ville och sedan sökt mig till en mer specialinriktad utbildning pockar på uppmärksamhet hela tiden. Men jag tvingas (ja, faktiskt – eller snarare jag tvingar mig) att slå undan den hela tiden, eftersom jag inte vill ge upp och kasta 75.000 kronor och en massa CSN-lån rätt i sjön.
 Men det är svårt att inte känna att om det nu är åt det här hållet jag skulle gått då jag funderade på att söka in till en skola – så kanske jag skulle valt något som mer specifikt riktar sig till det jag är nördigt passionerad inför (specialeffekt-makeup) – istället för att välja en, inom detta ämne, superbred allmängiltig utbildning…

 Att just denna utbildningen inte direkt leder till något och att jag för mina 75.000 kronor får varken smink, penslar eller ens en usel 100 kronors-tambureringsnål* måste ses som ett mer eller mindre oviktigt PS i sammanhanget.

 Ja ja ja, jag vet hur det låter – och jag vet hur ni tänker;
“Gaska upp dig!”“Tänk positivt!”, “Det är bara att köra ner huvudet och plöja på!”

 -Men vet ni vad; Ni kan dra åt helvete…allihop!

*) För 75.000 kronor får jag skolgång måndag till onsdag i tio månader
(minus 5 veckors lov - höst, jul, vår). I den nätta summan har hittills
ingått en borste, en kam, en flaska hårmousse samt en flaska hårspray.
I de hittills obligatoriska inköpen som gjorts ingår ett penselset för
1.200 kronor samt en tambureringsnål för 100 kronor. Men jag har dock
köpt andra saker, inte obligatoriska - men nästan, för att kunna öva
hemma. Som till exempel fetsmink för ca 400 kronor, puderskuggor för
ungefär lika mycket samt olika svampar, puder, spatlar, förvaringslåda,
skissblock och lite annat.
Jag vet att det låter lite sniket och småsint - men någonstans tycker man
ju att 75.000 kronor borde vara värt mer än ett par flaskor hårprodukter.
 ...Men det kanske bara är jag.

Maskörskolan, vecka 8

 Det har varit en skakig vecka, då jag varit sjuk halva skoltiden.

 Det blir därför extremt skralt med bilder – men jag kompenserar för det genom att ladda upp ett filmklipp som visar Trässning, något vi lärde oss i tisdags.

Nåväl, på måndagen försökte jag kombinera en svinryggsuppsättning med lite annat. Jag hade ingenting planerat i förväg (annat än själva svinryggen alltså) så hela främre delen av håret gick på ren intuition.

 Jag satte i spolar, använde locktång, gjorde tupering, flätade…you name it! Jag försökte verkligen göra mitt bästa för att det inte skulle se ut som skit. Vet inte om jag lyckades – men bortsett från att det ser frissigt ut som bara f*n så tycker jag trots allt att det ser åtminstone liiite imponerande ut!

 På tisdagen mådde jag riktigt pissigt när jag vaknade, men tog mig till skolan i alla fall – i tron att jag nog bara var lite morgontrött…det skulle dock visa sig att jag höll på att bli sjuk. Men innan jag gav upp och åkte hem (vilket jag gjorde vid lunch) hann jag lära mig trässa.
Att trässa är, lite förenklat, att fästa hårstrån på trådar och på så sätt – efter MYCKET arbete – tillverka “remsor” av löshår. Man kan göra detta med såväl äkta hår som syntethår. Vi fick använda syntethår.
 -Det var inledningsvis lite trassligt, men det gick rackarns fort att få pejl på läget.

Mamma hjälpte mig få hem min träss-ställning på onsdagen,
så jag kunde jobba vidare med mitt löshår i hemmets lugna…
…och då passade jag på att fixa lite RÖRLIGA bilder också!
Ja, jag vet. Ooooo, eller hur!

🙂

Återkommer med mer när…ja, ni vet!

Maskörskolan, vecka 7


Höstregn sänker mig, men höstfärgerna inspirerar!

 Hi ho – let’s go!

 Denna vecka har håruppgifterna fortgått.
Jag vet inte om det var min aversion mot all-things-hair, eller något annat, som gjorde att jag natten till måndag inte kunde sova… Vaknade vid 03, efter maximalt tre timmars sömn, och kunde sedan inte somna om igen. Låg där och stirrade i taket i flera timmar. Vid 06-tiden skickade jag ett sms till läraren, Jenny, där jag skrev att jag inte skulle komma.
Spenderade sedan måndagen med att sitta i soffan, med hjärnan skvalpandes runt i en stor mugg te på bordet bredvid mig.

 Strax efter lunch var jag så trött att jag på fullaste allvar trodde att jag skulle kräkas – men då var det ju ingen idé att lägga sig och sova, eftersom jag då troligtvis inte skulle kunna sova senare på kvällen. Så jag klädde på mig och gick ut och promenerade istället.
Gick i närmare 1½ timme, inledningsvis med kräkkänslan i magen, men den försvann så småningom.

 Sov sedan som en stock natten till tisdag (8 timmar, utan att ens röra mig – och jag är en “tosser & turner”), vilket såklart innebar att jag gick till skolan på tisdagen…

 Nåväl, till lite av vad jag gjort de två återstående skoldagarna:

 På tisdagen skulle vi lära oss Valkar.
Och detta var inte den sortens valkar som blir resultatet av för mycket pizza och choklad – utan en metod som används för att till exempel skapa volym i håruppsättningar. Hur man gör och varför man gör det tänker jag inte gå inte på, eftersom det här inte är nån j*vla lektion! 🙂 Och SKULLE det vara det så är jag LÅNGT IFRÅN rätt person att hålla i den!

 Jag var mer än missnöjd, och när Jenny kom förbi mig där jag stod och suckade över…det mesta…och frågade om det kändes kul – så svarade jag kort och gott att “Nej, det är riktigt aptråkigt!”. Men all cred till henne, för att hon då inte gav mig en mental örfil och gick därifrån – utan istället bara log (säkert något ansträngt, men A for effort, typ) och mer eller mindre tvingade mig att ta itu med min frisördocka och den fallerande uppsättningen jag försökte mig på.

 Slutresultatet skulle kanske inte vinna några skönhetstävlingar, men jag är trots allt lite sådär lagom halvstolt över att det åtminstone ser ut som…NÅT! Och inte bara en trasselhög – som är det enda jag för det mesta förväntar mig ska vara resultatet då jag sätter igång och härjar med hår.

På onsdagen, idag, spenderade vi förmiddagen på Kungliga Operan!

 Vi blev guidade runt i perukmakeriet och nere i en av hår-/sminklogerna av Helena, en mycket lugn och behaglig tjej som jobbar på Operan som maskör (sedan umptitolv år tillbaka). Hon visade oss peruker och sceninstruktionspärmar, svarade tålmodigt på alla våra säkert hundratals frågor om yrket, lönen, arbetsuppgifter, lagandan och allt däremellan.


Helena, omgiven av frågvisa maskörskoleelever…

 Som avslutning lånade hon Fanny och visade oss först hur man rullar ett långt hår för att det ska få plats under en peruk, och efter det gjorde hon en Svinrygg (en håruppsättning, för den som – liksom jag för en vecka sedan – inte vet), eftersom hon fått veta att det var det vi skulle syssla med under eftermiddagen.

 
Perukuppsättning samt peruk (från en kommande Opera).

 Vid 11-tiden tackade vi för oss och promenerade till skolan.
Där visade Jenny oss ännu en Svinrygg…denna gång på Alexandra.


Alexandra, inkl. svinrygg.

 Efter det var det dags för oss att göra egna.
Jag var, tro det eller ej, lite “på” när det gällde denna uppgift – faktiskt. Mycket för att det såg mindre krångligt ut än det vi gjort tidigare…. VARFÖR jag tyckte det har jag ingen aning om, särskilt eftersom Jenny sade (och jag citerar) “det här är en av de svårare grejerna man kan göra”.
Men jag tyckte hursomhelst att det inte såg fullt så hemskt ut. Det håret ska hit, det andra håret ska dit, det ska vara slätt, jämt och allt hålls samman med sjuttiofjorton hårnålar! I största allmänhet verkade det vara lite av en arkitektgrej. 🙂
Nåväl, jag pillrade med min frisördockas hår i ungefär en timme, då och då med muntliga eller handgripliga instruktioner av Jenny – och huxflux hade jag fått ihop en Svinrygg-uppsättning! 🙂

Visst, jag vet att den inte är så slät som den SKA vara, samt att den
är mer än lovligt “frissig” (med hår som sticker ut lite här och där).
Men det är trots allt min allra första! …När jag sett till att Jenny sett
ovanstående, så plockade jag ur alla nålarna, kammade ut håret…..
…..och gjorde alltihop en gång till!

Inte illa för en övervintrande gammal hippie – eller hur! 🙂