Mobilder

Grymt länge sedan jag “bloggtömde” mobilen på sparade bilder…

Go-go Gadget PuttPuttMoped!

DSC_0513
-Nej, den går inte fort!

¤

Lite Lövås:

DSC_0546

IMG_20130908_110324

IMG_20130907_143004

DSC_0517
-Ja, denna bild är upp-och-nedvänd!

¤

Bordet jag – helt utan anledning – byggde på jobbet:

IMG_20130902_145308
-Ja, det är i papp!

¤

Och apropå jobbet….

Brokeback Packing

¤

Upptäckte att man kan använda foto-appen PicsArt till att rita på mobilskärmen:

heartbyme
-Med ett slående resultat!

¤

Man kan även använda den till att göra andra roliga saker:

Sista plurret

POSTER - den ensamme turisten

¤

Lite mer magstarka bilder (inte nämnvärt trixade med i någon app)…

-Min försökskanin:
ZombieMarita

-Kaninen igen:
Slumdog Carlshem

-Jag agerar själv kanin ibland:
ZombieRun-test3

-Strax innan ZombieRun Sävar, den 17 augusti i år:
IMG_20130817_185832

-Närmare slutet av ovan nämnda event:
IMG_107952607347778

¤

Hittade även en bild på lilla mamma!

PicsArt_1356612709760

¤

Åsså, såklart, en massa bilder på coolaste killen i stan!

mms_img-1169287023_2

mms_img-2010546199_2

Oliver 3 år!
-Ja, han fyllde tre för bara några dagar sedan!

¤

Sist, men inte minst, budskapet att ta med från denna skylt:

KOM IHÅG ATT LEVA UT –
ÄNDA TILLS DET TAR SLUT!

DSC_0560

I väntan på Parisbilder här i bloggen…

…så måste jag ju dela med mig av mailet jag fick igår!

Den 23e juli, ett par dagar efter att vi kommit hem från Stockholm, hade jag klickat runt på den überfantastiska butikskedjan Granits hemsida, där insett att de varken har en butik norr om Stockholm, möjlighet att handla via nätet – ännu så länge, eller ens något sorts franchisekoncept (jag kan med andra ord inte starta en egen Granitbutik).
Men jag tokgillar deras grejer i alla fall, så jag skickade ett mail…

“Hej på er, alla Granitister!
Jag vill först bara säga att jag är kär i era produkter, i hela ert koncept! Vore inte min flickvän minst lika förälskad i allt ni har i ert sortiment så skulle jag nog räkna det som att jag var otrogen mot henne – med Granit!
Men som det är nu har vi snarare en sorts avancerad trekant med er som tredjepart…

Med det sagt så måste jag dock säga att jag för tio år sedan flyttade från Stockholm till Umeå, och att jag SÖRJER faktumet att ni inte planerar att utöka antalet butiker, att ‘min’ närmaste Granit-butik är 70 mil bort samt att jag inte kan öppna en alldeles egen liten Granit!

Varje resa ner till min gamla hemstad går hand i hand med ett (oftast flera) Granit-besök, samt åtföljs av tankar i stil med ‘hur fasen ska jag få med mig allt detta hem?!’.
Om ni någonsin vill bredda era horisonter och utforska Norrlands Huvudstad (ja, Umeå såklart) så blir ingen gladare än jag!
Jag kan till och med gå så långt att jag lovar att stå till edert förfogande, må det vara som trogen medarbetare eller köpvillig stamkund!

Mvh
Micke Karlsson
Umeå”

…och igår, som sagt, fick jag svar:

“Åh Micke, vi älskar dig!

Du anar inte hur glada vi blir av att komma tillbaka från semestern till ett sånt här mail i inkorgen. Vi älskar att vi är tredjeparten i din och din flickväns trekant. Vi vill ju såklart finnas även i Umeå, ja Norrland överhuvudtaget. Just nu finns det inga sådana planer men det är klart att Umeå lockar och drar. Speciellt nu när vi vet vilka intima fans vi har däruppe! I september öppnar vi vår webshop i alla fall. Hoppas att det åtminstone kan stilla några av dina/era begär i väntan på en mer fysisk närvaro av oss i er avancerade trekant.

Ha en fortsatt härlig sommar!

/Granit”

Bilder i mängder (inkl Snöskulpturer 2013)!

Under mina många turer till diverse second-hand butiker i Umeå, i min vilda jakt på passande kläder till en maskeradfest i slutet av januari, såg jag denna bil utanför Kupan…..och fick spontant en bild i huvudet – som jag helt enkelt inte kunde låta bli att “förverkliga”:

RKT2

¤¤¤

Utav svarta och vita presentsnören tillverkade Marita en nyckelringsprydnad åt mig, och lärde mig samtidigt hur man gör för att fläta på detta sätt!

Maritas nyckelprydnad

¤¤¤

På sjukhuset finns det skyltar som visar vägen till allt….och alla!

NUS-skyltar

¤¤¤

Långt mellan arbetsuppgifterna?
Tillverka en gummisnoddsboll!

time well spent

¤¤¤

Till en intervju/artikel om mitt intresse för origamivikning blev jag ombedd att skicka några foton på mig själv…. Så jag ställde upp mobilkameran på jobbet och tog en bild tillsammans med “Polly” och jättemasken jag gjort som hänger där.
Och bara för säkerhets skull skickade jag även med en bild till.

Artikelfoto_1

Artikelfoto_2

¤¤¤

Storhandeln på Willy’s för någon vecka sedan resulterade i spilld chilisås (över vilken man inte ska gråta, eftersom vi varken behövde torka upp det eller betala för den sönderslagna flaskan).

Gråt inte över spilld chilisås

¤¤¤

Under ovan nämnda maskeradfest var jag….
The Dude från ‘The Big Lebowski’!

The Dude!

¤¤¤

Tog en promenad i solen idag:

Februarisol_1

Februarisol_2

¤¤¤

Åsså sist, men inte minst;
2013 års Snöskulpturtävling här i Umeå!

Snöskulpturer2013_1

Snöskulpturer2013_2

Snöskulpturer2013_3a

Snöskulpturer2013_3b

Snöskulpturer2013_4a

Snöskulpturer2013_4b

Snöskulpturer2013_5

Snöskulpturer2013_6

Snöskulpturer2013_7a

Snöskulpturer2013_7b

Snöskulpturer2013_8

Mobilder

Rensar i nya mobilen, och kastar därför ut följande – till allmän beskådan:

Tintin – schmintin

Den belgiske seriefiguren är ju i blåsväder lite då och då för att några av de idag närmare 80 år gamla serierna ibland har en stereotyp och fördomsfull syn på människor i eller från andra delar av världen.
Själv tycker jag att det är blaha-blaha. Det är gamla serier gjorda under en tid då världen såg annorlunda ut…

Och ska man jämföra med någonting så kan man alltid plocka fram ett alster från 1980, tecknat av en av de svenska “nationaltecknarna”; Rune Andreasson!

-För den som nu undrar:
1) Ja, det är en riktig tidning.
2) Den är såklart gjord i utbildningssyfte, där Bamse värnar om den utstötta “Kalle”.

Jag är i THAILAND!

Okej…såhär ligger det till:

Min syster gav sin man, Fredrik, en tre veckor lång Thailandresa i 40-årspresent.
Hon köpte denna resa för länge sedan och har under stort besvär lyckats hålla det hemligt för honom i över ett års tid. I juli i år, då han hade födelsedag, fick han resan – och blev såklart superglad!
Vad han dock inte visste var att det var fler som skulle åka dit och sammanstråla med dem på Koh Samui. Jag är en av dem som skulle åka dit (Inger fick inte ledigt, så jag åkte utan henne!!). Mamma var en av de andra som skulle flyga ner, och jag strålade samman med henne på Arlanda för att spendera några dagar i Bangkok tillsammans innan vi åkte åt varsitt håll – för att sedan stråla samman ytterligare en gång på Koh Samui.

Det har varit ett litet helvete att inte skriva nåt om allt detta – eftersom jag ju gillar att skriva, och skriver rätt så flitigt i min blogg. Till saken hör att jag åkte ner en vecka INNAN systeryster, Fredrik och deras son Oliver, och har därför tvingats till tystnad om allting trots att jag varit PÅ PLATS en hel vecka!!!

-Men nu är allt avslöjat och jag kan peta ut denna blogg (som innehåller lite spridda anteckningar gjorda under den första veckan).
Kan lägga till att även om jag såklart kan undvika att berätta för folk vad de ska få i födelsedagspresent, så kommer jag aldrig mer gå med på att hålla mina egna planer hemliga. Det är för jävla jobbigt!!!

23 augusti, kl.21.40 (lokal tid i Doha, Quatar)

-Är 50 minuter ifrån att mellanlanda i Doha…
Det är helt sjukt vad massa grejer man stoppar i sig på långflygningar.
Delvis för att man serveras en massa hela tiden – men även för att man blir så inåthelvete trött, och det är då alltför lätt att mota bort det (ytterst tillfälligt, bör nämnas) med vad än som finns till hands som är galet sött…. Godis!

Man kan ju såklart också roa sig med annat:

* * *

24 augusti, kl.01.30 (lokal tid i Doha, Quatar)

-Är så trött att jag snart dör….. och hungrig… och svettig… och… och… och… allt!

* * *

24 augusti, kl.11.50 (thai-tid, tillsvidare – om inget annat anges)

-Ca 40 minuter kvar till landning i Bangkok… Lyckades sova 3-4h på flyget mellan Doha och Bangkok. Var groggy som fan när jag väcktes av mamma, som i sin tur väckts av den trevliga flygvärdinnan som serverade frukost.
Just nu känns det riktigt bra!

* * *

24 augusti, kl.18.40

-Sådärja…då har man köpt tågbiljett då. Åsså har man åkt tuk-tuk*! 🙂

*) Väsnig moppetaxi – i ett extremt rörigt Bangkok

Blev ruskigt nyfiken på detta – men orkade inte gå fram och fråga:

* * *

24 augusti, kl.22.50

-Har ätit en god middag (takeout på hotellrummet) och sköljt ner den med en flaska vin – den enda denna semester, vin är dyrt här, och ärligt talat inte jättegott när det är 35+ ute.
Var även ute och lullade runt i hotellpoolen – med grymt vin-svaj i benen, vid halv nio på kvällen. Bestämde mig där och då för att sätta klockan på larm 06.00 imorgon bitti och begagna hotellets gym!
Men nu: Go’natt!

* * *

25 augusti

-Var på Jatujack Weekend Market (overkligt stor marknad där man kan köpa A-L-L-T!!!) där jag köpte….nej, det kan jag ju inte skriva! Mycket av det är presenter till andra, så ni får nöja er med att jag köpte en hel del! Allt som allt spenderade jag 1000baht på saker – och innan  man förfasas så bör nämnas att detta är ca 250kr.
-Som hittat!

Man ska tydligen passa sig för ficktjuvar på Jatujack (det säger sig väl iofs självt, även om jag aldrig råkat ut för nåt sånt där). Vad som dock är skönt uppenbart är att ficktjuvarna ska passa sig de också! Den Thailändska polisen är inte att leka med, och om du stjäl, så hängs du ut till allmän beskådan – med en gång!

* * *

26 augusti, kl.22.10

-Får ibland ångest för att jag bränner pengar som ett as… Men egentligen gör jag ju inte över med så mycket, så jag måste nog sluta nojja.

Har idag varit på en liten tur längs floden, hur mysigt som helst! Och billigt! Ca 35-40kr för en heldagsbiljett, och med den kunde man komma och gå som man ville på båtarna. -VÄRT!

Vi promenerade även längs Khao San Road – som jag instinktivt hatade mest av allt i detta annars så underbara land! Överallt fanns de jävla kostymnasarna!

Hello! Where you from? Aaah, Sweden! Hejhurmårdu! Vartskadu? Köpa kostym! Billig! I make for you!

-VIDRIGA AS!
De tycker säkert att de är jätteroliga som lyckats lära sig nån enstaka svensk fras, men det gör abslout ingenting för att få mig på bra humör! Det enda som händer är att jag förflyttas från exotiska Thailand till nån plastig, charterbolagsinfesterad håla på Mallorca!

Bland alla de envetna kostymmånglarna fanns även en lismande gubbe som ville spå ens framtid, men hur tillförlitlig var han på en skala då han inte ens kunde se i stjärnorna att kvinnan bredvid mig var min mor – utan insisterade på att referera till henne som min fru…!
-KLÅPARE!

Nej, det blev en extremt kort vända på Khao San Road, och istället en betydligt grundligare tur längs gatan i närheten av PIR13, där det såldes en massa olika roliga saker!

Vid lunchtid kunde jag inte längre kuva min nyfikenhet kring de hundratals olika ätbara saker som finns i matvagnar precis överallt. Köpte en portion av nåt jag inte ens visste vad fan det var – men gissar, av smaken att döma, att det var nån sorts plättar/kakor gjorda på ägg, kanske mjöl, en del koriander & chili och med en söt chilifisksås därtill. Men det är bara en kvalificerad gissning, det hade lika gärna kunnat vara friterade grisöron for all I know! Men jäkligt gott var det i alla fall, och jag fick 10 “plättar” för 20baht, vilket är ca 5kr. MER än överkomligt.
Ska testa fler mysterie-rätter senare! 🙂

Inte lika mystiskt – men minst lika gott:

Äter inte lika mycket slisk och otyg som under tidigare Thailandsresor, men kan ju inte förneka att det blir nåt varje dag… Kompenserar dock för det genom att träna (ja, faktiskt!) nästan varje dag. Har stått på löpband (om sånt funnits tillgängligt) eller varit ute i hettan och sprungit, och/eller styrketränat alla dagar hittills – utom resdagarna.
Sedan är jag ju även en rastlös jäkel, som ogärna ligger och såsar i en solstol hela dagarna, så jag går/vandrar/promenerar runt nästan hela tiden.
-Och det måste ju göra NÅN skillnad i alla fall!!

Nu ska jag läsa lite i den bok jag köpte på Arlanda; James Bond-boken ‘Carte Blanche’, skriven av Jeffrey Deaver… Det känns lite – men bara lite – hädande att den allra första James Bond-bok jag tar mig an INTE är skriven av Ian Fleming…

Go’natt på er, och förresten; här i min blogg – liksom i trapporna upp till köpcentret MBK i Bangkok – gäller följande:

* * *

28 augusti, kl.07.35

-Sitter på en bänk på plattform 9, på Bangkoks tågstation (Hualampong Station)…
Är märkligt nog ganska spänd inför min tågresa till Chumpon. Har ingen aning om varför – men antar att jag kanske just i detta nu känner mig extra mycket som en turist; lite lagom vilse, oförstådd och helt beroende av andras hjälp. -Detta trots att jag inte alls är vilse, faktiskt kan förstå en hel del (om inte verbalt så åtminstone genom kroppsspråk) och inte på något sätt är beroende av någon annan än mig själv.

Nåja, oavsett vilket så ska det bli riktigt kul att åka tåg genom Thailand, för att deep deep down…är jag en liten tåg-nörd! (se där, sys & Fredrik, det är kanske därifrån Oliver fått det!).


Hualampong Train Station

* * *

28 augusti, kl.08.35

-Tåget var ca 30-40 minuter sent, men jag har inte någon direkt tid att passa, så jag bryr mig inte. Roas dock av att det pyttelilla tåget bara består av 2 vagnar(!) varav vagn ett även tjänar som lok (som en pendeltågsvagn).
Enda smolket i bägaren; min sittplats är inte vid fönstret, utan jag sitter vid gången. På sätet bredvid mig sitter en gammal thailändsk dam – som inte alls drar någon nytta av utsikten… Hon sover!

-Höll upp mobilen och fotade bakåt i vagnen, utan att titta vad jag gjorde, och fångade en gammal thailändsk mans trötta blick…

* * *

28 augusti, kl.10.15

(Den målande, poetiska biten)

Om man bara turistar i Bangkok, eller ute på någon av öarna, så missar man allt det vackra däremellan…
Bangkok är en storstad, och skiljer sig inte från andra världsstäder på någon punkt. Den är rörig, den är sprängfylld av lukter och ljud, och den har – utan tvekan – PULS!
Ute på öarna ser det annorlunda ut, men det är ändå likartat överallt. Där finns – oftast – en stor gata där fler eller färre restauranger och butiker trängs med varandra. Gatan löper utmed en strand, längs vilken det finns fler eller färre restauranger och barer. Hur glesbefolkad den ö man än hamnat på är, så kommer det antagligen se ut på detta sätt.
-På gott, och på ont.

Men när man skranglar fram genom landsbygden ser man den tredje sidan av Thailand. De gigantiska grönområdena, de miljoner och åter miljoner palmerna, de stora uppblötta risfälten, de betande och märkligt utmärglade korna, fattigdomen, vardagen…
Den gamla thailändska tanten bredvid mig sover fortfarande. Hemmablind. Omedveten om allt det vackra som passerar utanför fönstret, till tonerna av det mullrande dieselloket och det flitigt använda signalhornet.

Kunde jag prata thailändska skulle jag väcka henne för att berätta hur vackert jag tycker att det är. Kanske ge henne nån sorts känsla av nationell stolthet, liknande den som jag ibland kunde känna då jag jobbade i tunnelbanan i Stockholm, och fick hjälpa turister tillrätta. Turister som rest över halva planeten för att besöka “min” stad och “mitt” land.
Och här är nu jag – på andra sidan planeten…

Tanten bredvid mig hostade just upp något äckligt i sin egen hand, och torkade av det på sina egna byxor…
-All inspiration förlorad!

* * *

28 augusti, kl.13.03

-Var tvungen att ge upp min nojja om att “sitta på väskan tills jag kommer fram”. Petade in min stora färgglada påse mellan ett säte och en vägg, hängde min lilla thaiväska över axeln och begagnade faciliteterna… Vilket bestod av en skumpig liten garderob med öppet fönster och hela golvet fullt av vatten (…hoppas jag i alla fall att det var).


Utsikt från toalettfönster.

* * *

28 augusti, kl.16.20

-Framme i Chumpon!
Lokaliserade mitt hotell på mindre än 10 minuter. Känns lite halvlyxigt faktiskt. 🙂 Ska nu duscha bort hela tågresan från kroppen, och sedan bege mig ut på stan en sväng.


-Chumpon!

* * *

28 augusti, kl.18.15

Sitter vid ett plastbord på en trottoar, väntandes på min beställda Pad Thai inkl en hel tallrik full med grönsaker…för 30 baht! (dividera med fyra för SEK)
Tror att jag är den enda västerlänningen som sitter vid ett bord här och äter. Här på hela gatan alltså. 30-50 matvagnar, kanske hälften av dem med bord & stolar, och det är jag och thailändarna…

De tittar lite konstigt på mig ibland, men oftast tittar de, pekar, ler/fnissar och i största allmänhet uppmärksammar – mitt skägg!
Visst, många asiater har taskig skäggväxt, men ibland blir det nästan löjligt. En av dagarna i Bangkok, i trappan upp till Ratchathewi Sky Train-station, stoppade två unga thaikillar mig och teckenspråkade sig igenom en förfrågan ifall de fick fotografera sig MED mig.
-Ja, ja. Visst. Kör hårt, tänkte jag, och lät mig fotograferas – som nån sorts kändis. Samma sak har hänt en annan gång då jag var i Tunisien. -Känns mycket märkligt!

* * *

29 augusti, kl.16.19

Men jävlar i min låda… Nu har det hänt saker!
Båten till Koh Tao var “trasig” (läs: “överbokad, men ingen vill erkänna det”).
Har varit tvungen att kontakta hotellet på Koh Tao och meddela att jag blir en dag sen (får dock inte tillbaka några pengar för natten jag inte kommer stanna där = ca 600kr).
Båtföretaget, Lomprayah, har tagit mig och de andra strandade resenärerna (ca 20st – vilket är som en bekräftelse på att båten, som rymmer 250 passagerare, givetvis inte är trasig…de tror visst att vi är idioter allihopa) till ett hotell och skulle bjussa på´en natts rumshyra. Fluckert! MEN – bara om man är två i varje rum!
“Men jag då, som reser ensam. Jag känner ingen här!” försökte jag, men svaret var obevekligt. Jag skulle vara tvungen att dela rum (och hela resten av dagen, eftersom det bara finns en nyckel per rum) med någon jag aldrig träffat förut.
Efter några timmar utan lösning gav jag upp. Jag var hungrig, trött, svettig och ville sova SJÄLV! Så jag betalade mitt rum med egna pengar (ca 125kr).


Sitter på bänken utanför halvsunkiga Chumpon Gardens Hotel,

väntandes på att allt ska lösa sig till min fördel… Men tji fick jag!

-Imorgon 05.45 kommer en buss från Lomprayah och kör oss alla till Katamaran-färjan mot Koh Tao.

* * *

30 augusti, kl.05.40

-Vi är utan tvekan den dominanta arten på den här planeten – med tanke på hur stora ytor vi kontrollerar och med vilken skoningslös kraft vi utrotar allt som står i vår väg…
…men det är märkligt hur små, obetydliga varelser fångar vår uppmärksamhet och tilldrar sig vår respekt.

[Tankar medan jag och de andra strandade båtresenärerna står utanför Chumpon Gardens Hotel, sömndrucket väntandes på transferbussen och sakta flyttar oss runt, fram och tillbaka för att lämna ordentlig plats åt den ensamma kackerlackan som sakta kryper runt på marken]

* * *

På båtresan över till Koh Tao träffade jag på en av de andra strandade resenärerna, Salva, från Malaga i Spanien. Han arbetar som dykinstruktör på Koh Tao och var alltså på väg hem. 🙂 Vi satt uppe på båtens takterass under de två timmarna och pratade familjevärderingar, jobb, resor och politik. Mycket trevligt!

* * *

30 augusti, kl.10.00

-ÄNTLIGEN framme på Koh Tao! Incheckad i ett ganska så flott rum på Simple Life Resort. Har ätit frukost, packat ihop kläder som ska lämnas på tvätt och ska strax gå ner till havet… Havet, havet, det underbara havet!

Koh Nan Guyan – den lilla paradisön precis bredvid Koh Tao:

* * *

30 augusti, kl.17.03

-Skulle vara kul att veta hur mycket vatten jag häller i mig under mina tre veckor i Thailand… Liter och åter liter. Hur mycket som helst – och det är antagligen fortfarande inte tillräckligt mycket. 🙂

Och apropå vatten…


-Havet, igen!

* * *

31 augusti, kl.15.40

-Försökte leka charterturist, och ligga vid hotellpoolen hela dagen, men jag pallade inte ens två timmar! Har istället promenerat till piren och tillbaka – vilket inte är en jättelång promenad, men eftersom det är över 30+ ute och fuktigt som i en bastu så känns det som ganska bra med motion ändå. …Vilket ju är bra, eftersom det lutar åt att det blir pizza till middag ikväll! 🙂

* * *

På ett bord i mitt hotellrum på Koh Tao låg ett litet anteckningsblock – och det är ju mer eller mindre dödsdömt att lämna mig med “fri tillgång” till papper… Som kompensation för att jag slösade upp precis hela blocket lämnade jag detta efter mig när jag checkade ut….

* * *

Skulle fotografera de många Long-Tail båtarna som trängs vid hamnen på Koh Tao, och fångade även mannen i den pyttelilla roddbåten (till höger i bild), som framför sitt fordon med armkraft och två stycken flip-flops! 🙂

* * *

1 september, kl.11.42

-Framme på Koh Samui!!!
Sitter i minibussen och väntar på avfärd.
Ska bli så otroligt kul att få träffa Blomströmarna, och framförallt ska det bli skönt att ÄNTLIGEN kunna blogga om allt det här nu! Har ju liksom lyckats samla på mig en hel del text och bild som ligger och väntar på att få läggas ut!

* * *

1 september, kl.18.32

-Har idag överraskat svågern, kramat om systeryster, samt busat med Oliver i poolen. Och apropå poolen, har badat som fan idag! I havet, i poolen på mitt eget hotell samt i poolen på Blomströmarnas hotell. Havet vinner…fast bara med en halv baguettelängd ungefär. Stranden var out of this world! Nästan helt öde, stekhet sand och med ett extremt lugnt hav som skvalpade lite då och då.
-Otroligt skönt!!

Förresten, apropå ingenting: Satt vänd mot solen under hela den nästan två timmar långa båtresan från Koh Tao till Samui, och för att inte bränna mig hade jag min sarong draperad över axlarna – ett smart drag, sarongen är ett ypperligt solskydd! Jag hade även min ‘TFU’-bandana knuten kring huvudet – ett betydligt mindre smart drag!

Jag kallar den;

“The Tanning Idiot Abroad”

Skralt…

…om blogginlägg på sista tiden.

Vet inte riktigt varför – annat än för att jag jobbat en del, och varit riktigt trött varenda kväll. Ibland sådär jobbigt trött, så att jag knappt orkat hålla mig vaken ens till nio på kvällen.

Har egentligen inte mycket att skriva om, mest för att jag ju inte gjort nånting annat än att jobba. Men några bilder kan jag ju dela med mig av…som till exempel denna tvättråds-lapp, som satt på några kläder jag tryckte sponsorloggor på häromdagen:

Eller varför inte ett slående bevis på att jag jobbar hårt (typ, i alla fall):

Åsså måste jag ju dela med mig av en filmposter, The LOO-style!

Mygg, knott och djävulskap!

Det känns som att hela min kropp kliar…
…och överallt har jag något sorts insektsbett varierande i storlek från pyttesmå ickekliande knölar på huden – till smärre kullar som vätskar sig, är elakt lilaröda, otäckt varma och kliar som vore det deras enda uppgift i livet, intill tidens ände.
Än så länge är bara ett bett ordentligt omplåstrat, men det blir säkert fler så småningom – det brukar det bli.

Vaknade strax efter 04 i morse, delvis av att jag var svettig, men mest av ett envetet tjutande i öronen. Och tro mig, det behövs inte många mikrosekunder av det där ljudet för att man ska känna igen det. -MYGGJÄVLAR!!! Jag låg där, utan att orka öppna ögonen, och försökte höra varifrån – kring min skalle – ljudet kom, och då och då lappade jag till… Tror faktiskt jag träffade ett par gånger, men problemet var att det inte var en mygga, utan flera…ur en helt säkert aldrig sinande ström.
Det visade sig att någon i rummet tyckt att det var för varmt, och lämnat dörren ut till farstun öppen – och i farstun finns det mygg.
Ja, det var varmt, det är fanimej ingen lögn – det var kvavt och varmt! Men jag hade hellre svettats och då kunnat ha möjlighet att plocka av mig täcket (för minimal svalka) utan att riskera insektsbett – än att som nu; förvägras sömn pga en plötslig mygginvasion i min skyddade sömn-sfär.

Så… Vid kvart i fem på morgonen gav jag upp och lämnade mygghärden. Underbart, eller hur. Fyra och fucking fyrtiofem på morgonen! Har suttit här i snart en timme och är inte ens hungrig utan känner mig bara irriterad, samt härligt uppgiven inför vilken lång jävla dag det kommer bli.

Hade man haft några såna här hade det kanske blivit roligare:


-Foto av svågern FredrikB.

Blandade kuligheter…

Kan inte fattat att jag sett SÅHÄR många 3D-filmer…
Och ÄNNU mindre fatta att jag sparat alla jävla glajjer!!!


-Har slängt dem nu.

¤

Njae, jag vet inte det jag…

¤

…….

¤

Lite bakgrundsifo krävs:
Anette, en av kollegorna på jobbet, fixade för ett bra tag sedan mat enligt det Stefan
planerat, vilket tydligen var en gratäng av något slag, som tydligen varken var lätt
eller rolig att göra. En del av matlådorna har därför fortfarande denna märkning.

Late at night…

Fördrev tid på jobbet genom att leka lite med sugiga Windows Movie Maker,
och får plötsligt syn på detta i redigeringsprogrammets granskningsfönster:

Jag skrattade så jag höll på att kissa på mig, men så är jag också tragiskt lättroad.